Tid: 2018–pågående
Vad var problemet? Textil- och verkstadsindustrier har förorenat sedimenten i Viskan och nedströms Borås i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. Erosion riskerar att sprida föroreningarna ytterligare.
Vad görs? Åtgärdsförberedande fas mellan 2020–2025, åtgärd påbörjas tidigast 2028 och förväntas pågå i tre år. Därefter efterkontroll ett antal år.
Vad kostar det? Förundersökning inkl. kommande åtgärder, från 70 mkr–440 mkr
Huvudman: Borås Stad.
Tid: start 2025
Vad var problemet? F.d. Malungs garveri har spridit föroreningar över området nära Västerdalälven samt till grundvattenförekomsten Malungsåsen. Området har riskklass I och åtgärd behövs för att minska miljö- och spridningsriskerna från området.
Vad gjordes? Jorden ska schaktsaneras och 4000 m2 sediment ska behandlas via grävmuddring.
Hur gick det? Saneringen planeras att påbörjas barmarkssäsong 2025 och kommer ta 2–3 år. Vissa av de muddrade sedimenten kommer att avvattnas i området i ytterligare ca 2 år.
Vad kostade det? Kostnader uppskattas till ca 65 mkr
Huvudman: Malung-Sälens kommun.
Tid: 2018–2023
Vad var problemet? I området Håstaholmen fanns en stor punktkälla för dioxinspridning, vilket innebar en risk för spridning till Bottenviken.
Vad gjordes? 16 300 m3 sediment behandlades med sugmuddring och avvattning med geotuber.
Hur gick det? Åtgärden genomfördes enligt plan, alla åtgärdsmål anses vara uppfyllda.
Vad kostade det? 39 miljoner kr.
Huvudman: Hudiksvalls kommun.
Tid: 2012-2014
Vad var problemet? Sedimenten i viken var kraftigt förorenade från ett f.d. garveri som varit verksamt i området. Åtgärder behövdes på grund av stor risk för spridning av föroreningarna till Östersjön.
Vad gjordes? 175 000 m3 sediment behandlades genom grävmuddring, avvattning och stabilisering.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efterkontrollen som genomfördes 2020–2021 visade på en 96% reduktion av krom och 95% reduktion av kvicksilver i viken.
Vad kostade det? 285 miljoner kr.
Huvudman: Valdemarsviks kommun.
Tid: 1999–2024
Vad var problemet? Läderfabrik förföll mitt i samhället. Krom och arsenik i byggnader, i marken på fabriksområdet, i villaträdgårdar, i ett skogsområde, i deponier och i sedimenten i ån.
Vad gjordes? Den fd Läderfabriken revs, ån leddes om och förorenad jord och sediment schaktades bort. Totalt kördes 150 000 ton förorenat material bort. Inneslutning av runt 100 000 ton förorenade massor. Reaktiv barriär installerades för att rena förorenat grundvatten.
Hur gick det? Det mesta gick enligt plan, men den reaktiva barriären fungerar bara delvis. Alla åtgärdsmål uppfyllts förutom att vissa restriktioner på djupet kvarstår på fabriksområdet.
Vad kostade det? ca 156 mkr.
Huvudman: Klippans kommun.
Tid: 1995-2004
Vad var problemet? Höga halter av kvicksilver uppmärksammades i fisk och sediment, risk för dricksvattentäkten Mälaren.
Vad gjordes? Övertäckning av ca 79 ha fibersedimentbotten med konstgjort sediment, samt mindre muddring.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan, uppföljning genomfördes 2004–2013. Åtgärdsmålet uppfylldes.
Vad kostade det? 68 miljoner kr
Huvudman: Nykvarns kommun.
Tid: 2005-2019
Vad var problemet? Höga halter kvicksilver och PAH i fibersediment som till följd av exploatering i området ökade risken för spridning av föroreningarna
Vad gjordes? Ca 17 700 m2 fibersediment täcktes med erosionsskydd och krossat berg.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är uppnått.
Vad kostade det? 40-50 miljoner kr
Huvudman: Bonava AB och NCC
Tid: 2005-2022
Vad var problemet? Kvicksilverhalten i bl.a. fisk var 14 ggr högre i Notviken än utanför Spridning av kvicksilver från viken.
Vad gjordes? Sugmuddring och avvattning av 10 000 ton förorenade sediment, bla fibersediment.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är under utvärdering.
Vad kostade det? 73 miljoner kr
Huvudman: Luleå kommun
Tid: 2020-2022
Vad var problemet? Höga halter dioxiner i mark, byggader och sediment, samt stor risk för spridning av dioxin till sjön Stora Rängen som utgör vattentäkt för Linköpings tätort.
Vad gjordes? 20 700 m3 mark behandlades med schaktning, 2000 m3 sediment behandlades med grävmuddring.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efter övertäckning av kvarlämnade föroreningar med geotextil och krossat berg uppfylldes åtgärdsmålen.
Vad kostade det? ca 35,7 mkr.
Huvudman: Linköpings kommun.
Tid: 1993-1994
Vad var problemet? Höga halter PCB i fisk till följd av utsläpp från numera nedlagt returpappersbruk uppströms Järnsjön.
Vad gjordes? 150 000 m3 fibersediment innehållandes 400 kg PCB muddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Hur gick det? Tre år efter avslutad åtgärd hade halten PCB i gädda sjunkit från 2,7 mg/kg till 0,2 mg/kg färskvikt. Åtgärdsmålet på 0,4 mg/kg hade uppnåtts.
Vad kostade det? 46 mkr.
Huvudman: Hultsfreds kommun.