Valdemarsviken

Tid: 2012-2014

Vad var problemet?
Sedimenten i viken var kraftigt förorenade från ett f.d. garveri som varit verksamt i området. Åtgärder behövdes på grund av stor risk för spridning av föroreningarna till Östersjön.

Vad gjordes?
175 000 m3 sediment behandlades genom grävmuddring, avvattning och stabilisering.    

Hur gick det?
Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efterkontrollen som genomfördes 2020–2021 visade på en 96% reduktion av krom och 95% reduktion av kvicksilver i viken.   

Vad kostade det? 285 mkr.

Vilka medverkade?
Valdemarsviks kommun, Länsstyrelsen Östergötland och DEC.

Projektsammanfattning 
Saneringen av Valdemarsviken är en av de största miljösaneringarna som genomförts i Sverige, en lång process som inleddes i början av 1900-talet där saneringsarbetet började 2012 och avslutades 2014. Sedimenten i viken konstaterades vara kraftigt förorenade av krom och kvicksilver. Källan till de kromförorenade sedimenten var garv- och läderindustri som drevs i Valdemarsvik sedan mitten av 1800-talet fram till 1960, där kromsalter användes i tillverkningen och skapade både direkta och diffusa utsläpp till vilken. Undersökningar i Valdemarsviken visade att föroreningarna inte ansågs vara en human-toxisk risk, sedimenten var däremot toxiska för biota enligt genomförda toxicitetstester. Förhöjt upptag av krom konstaterades i Östersjömusslor och blåmusslor samt förhöjda halter av kvicksilver i matfisk. Östersjön är recipient av krom från Valdemarsviken och utan åtgärd skulle krom fortsatt spridas till Östersjön. Åtgärdsmålet var att minska spridningen från källområdet till recipienten med 90%. Stabiliseringsförsök av sediment utfördes för att finna lämpliga saneringsalternativ i området. 175 000 m3 sediment behandlades sedan genom grävmuddring, avvattning samt stabilisering, och muddermassorna användes sedan som utfyllnad på land. Kompletterande åtgärd utfördes på grund av konstaterad uppgrundning efter avslutad åtgärd, detta åtgärdades genom sugmuddring av uppgrundade sediment.  

Åtgärdsmetoder 
Grävmuddring, avvattning, stabilisering, sugmuddring 

Föroreningar 
Sammanlagd mängd uppskattade föroreningar i sedimenten innan sanering: 
Krom 550–600 ton  
Kvicksilver 40 kg 

Sammanlagd mängd föroreningar som bedömts ha avlägsnats från sediment:  
Krom 750 ton 
Kvicksilver 38 kg 

Förorenade medier 
Sediment 
Vatten från avvattning  

Behandlade mängder per metod 
Muddring 175 000 m3 
Stabilisering av muddermassor med 20 000 ton cement  
Behandlat vatten 50 000 m3 från avvattnade sediment 

Förorenande verksamheter 
Garveri och läderverksamhet 

Åtgärdsmål, övergripande och mätbara 
Två övergripande åtgärdsmål: 

  1. Konstaterade effekter på sedimentmiljön och det akvatiska livet i Valdemarsviken elimineras på lång sikt. 
  1. Belastningen på Östersjön från Valdemarsviken minskar.  

Mätbart åtgärdsmål: spridningen från källområdet i den inre delen av viken till recipientområden skall minska med 90%.  

Ett halvår efter avslutad muddring hade halterna av krom minskat i samtliga provpunkter. Bedömd spridning av krom innan åtgärden var 3500 kg/år och efter åtgärden anses spridningen vara 170 kg/år. Efter avslutad åtgärd konstaterades en uppgrundning av sedimenten. På grund av detta efterföljdes åtgärden av kompletterande sugmuddring av uppgrundningen, varefter en reduceringen av krom uppskattades till 80%. Målet var att inom 5 år från avslutad muddring ha minskat spridningen av krom till recipientområden med 90%. Valdemarsviks kommun ansökte om förlängd genomförandetid 2020 på fem år till 2025 på grund av tvist mellan kommun och entreprenör. Åtgärdsmålen följs upp med efterföljande miljökontroll som blivit uppskjuten till följd av tvisten.  

Projektspecifika förutsättningar 
Gyttje- och lerlager bedömdes vara mycket lösa med låg skjuvhållfasthet, på grund av detta var stabilitetsförhållandena besvärliga vid muddringen. Till följd av detta uppstod problem vid förankring av mudderverken på ett antal ställen där botten var väldigt lös. För att begränsa spill och uppgrumling användes miljöskopa vid muddringen.

Fler föremål fanns i sedimenten inom området än vad tidigare undersökningar visade. När båda mudderverken arbetade samtidigt i inre hamnen och arbetet pågick dygnet runt överskred till slut grumligheten stoppvärdena på 10 ntus grumlighet vid siltskärmen jämfört med den opåverkade referenspunkten och arbetet fick stoppas i fyra dagar. Lösningen blev nya kompletterande siltskärmar till de fasta vid varje fartyg som placerades längre ut i hamnen. I området vid Grännäs där muddermassorna skulle stabiliseras och deponeras var marken lös och ostabil, området behövdes därför stabiliseras innan muddermassorna kunde deponeras. Efter avslutad muddring vid muddringpråmarnas lossningsplats (där muddermassorna lades) var djupet 20 cm över det ursprungliga värdet, vilket var anmärkningsvärt då muddring avlägsnar massor från botten. Detta åtgärdades genom sugmuddring (2018–2019), de avvattnade muddermassorna deponerades på Häradsuddens avfallsanläggning som icke farligt avfall. 569 m3 sediment sugmuddrades och det innebar 225 ton avvattnade muddermassor.  

Viktiga lärdomar 
Tvist mellan entreprenör och beställare, processen tog längre tid än väntat.  

Huvudman 
Valdemarsviks kommun 

Medverkande organisationer 
Länsstyrelsen Östergötland, Naturvårdsverket, DEC.

Statligt finansierat, privat eller delat? 
Statlig finansiering 293 mkr 
Valdemarsviks kommun 15 mkr 

Budget/kostnad 
Budget 308 mkr 
Förberedelseskedet 22 mkr 
Genomförandeskedet 263 mkr 
Totalkostnad 285 mkr 

Uppföljande miljökontroll 
Skulle genomföras 2020–2021, på grund av tvist är uppföljande miljökontroll förlängd.  

Rapporter och utredningar 
Slutrapport miljökontroll muddring uppgrundning Grännäs 2020
Slutrapport Valdemarsviken 2019
Bilaga 3 Valdemarsviken 2019
Bilaga 6 Valdemarsviken ekonomi 2019
Nyckeltal Valdemarsviken 2019
Rapport förberedelseskede 2012 inkl bilagor
Åtgärdsutredning Valdemarsviken 061010
Huvudstudierapport Valdemarsviken 061010
Riskbedömning Valdemarsviken 061010
Riskvärdering Valdemarsviken 061010