Referensprojekt åtgärdsmetoder
Använd sökfiltret för att sortera bland referensprojekten. Om något filteralternativ saknas är det troligen på grund av att inget upplagt projekt motsvarar det alternativet.
Nedan finns de referensprojekt som skickats in av våra medlemmar. Vi vill gärna ha in fler projekt, så kontakta info@renaremark.se om du har ett! Ett stort tack till med Myndighetssamverkan Förorenade Sediment – SESAM (läs mer på Rena Sediment) som har finansierat arbetet med att designa om referensprojekten och lägga till sedimentprojekt.
Bestorp
Tid: 2020-2022
Vad var problemet? Höga halter dioxiner i mark, byggader och sediment, samt stor risk för spridning av dioxin till sjön Stora Rängen som utgör vattentäkt för Linköpings tätort.
Vad gjordes? 20 700 m3 mark behandlades med schaktning, 2000 m3 sediment behandlades med grävmuddring.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efter övertäckning av kvarlämnade föroreningar med geotextil och krossat berg uppfylldes åtgärdsmålen.
Vad kostade det? ca 35,7 mkr.
Huvudman: Linköpings kommun.
EKA Bengtsfors
Tid: 2005-2008
Vad var problemet? Höga halter kvicksilver och dioxiner från tidigare kloralkalifabrik förorenade mark och riskerade spridning via grundvatten och närliggande sjö.
Vad gjordes? 46 700 ton jord schaktades upp och deponerades. Grundvattenavskärande dränering och spridningsbarriärer anlades.
Vad kostade det? 296 miljoner
Huvudman: Bengtsfors kommun.
Gasverket Norrköping
Tid: 2020-2021
Vad var problemet? Komplex föroreningsbild på gammalt industriområde i Norrköpings hamn, där kommunen planerat att bygga bostäder.
Vad gjordes? En yta om 400 m2 och 1 600 m3 behandlades med termisk avdrivning och täcktes sedan med stenkross samt ett skikt biokol ovan medelgrundvattennivån.
Hur gick det? Åtgärden uppfyllde uppställda åtgärdsmål och inga restriktioner bedöms behövas för den framtida markanvändningen.
Vad kostade det? 20 mkr
Huvudman: Norrköpings kommun.
Håstaholmen
Tid: 2018–2023
Vad var problemet? I området Håstaholmen fanns en stor punktkälla för dioxinspridning, vilket innebar en risk för spridning till Bottenviken.
Vad gjordes? 16 300 m3 sediment behandlades med sugmuddring och avvattning med geotuber.
Hur gick det? Åtgärden genomfördes enligt plan, alla åtgärdsmål anses vara uppfyllda.
Vad kostade det? 39 miljoner kr.
Huvudman: Hudiksvalls kommun.
Järnsjön
Tid: 1993-1994
Vad var problemet? Höga halter PCB i fisk till följd av utsläpp från numera nedlagt returpappersbruk uppströms Järnsjön.
Vad gjordes? 150 000 m3 fibersediment innehållandes 400 kg PCB muddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Hur gick det? Tre år efter avslutad åtgärd hade halten PCB i gädda sjunkit från 2,7 mg/kg till 0,2 mg/kg färskvikt. Åtgärdsmålet på 0,4 mg/kg hade uppnåtts.
Vad kostade det? 46 mkr.
Huvudman: Hultsfreds kommun.
Karlshäll
Tid: 2005-2022
Vad var problemet? Kvicksilverhalten i bl.a. fisk var 14 ggr högre i Notviken än utanför Spridning av kvicksilver från viken.
Vad gjordes? Sugmuddring och avvattning av 10 000 ton förorenade sediment, bla fibersediment.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är under utvärdering.
Vad kostade det? 73 miljoner kr
Huvudman: Luleå kommun
Klippans Läderfabrik
Tid: 1999–2024
Vad var problemet? Läderfabrik förföll mitt i samhället. Krom och arsenik i byggnader, i marken på fabriksområdet, i villaträdgårdar, i ett skogsområde, i deponier och i sedimenten i ån.
Vad gjordes? Den fd Läderfabriken revs, ån leddes om och förorenad jord och sediment schaktades bort. Totalt kördes 150 000 ton förorenat material bort. Inneslutning av runt 100 000 ton förorenade massor. Reaktiv barriär installerades för att rena förorenat grundvatten.
Hur gick det? Det mesta gick enligt plan, men den reaktiva barriären fungerar bara delvis. Alla åtgärdsmål uppfyllts förutom att vissa restriktioner på djupet kvarstår på fabriksområdet.
Vad kostade det? ca 156 mkr.
Huvudman: Klippans kommun.
Kristianstad Kvarteret Färgaren
Tid: 2015-2024
Vad var problemet? Ett tvätteri hade förorenat jord och grundvatten med klorerade lösningsmedel.
Vad gjordes? Området schaktades ur och återfylldes med rena massor. Termisk behandling installerades och genomfördes.
Hur gick det? Den termiska behandlingen uppfyllde åtgärdsmålen med god marginal.
Vad kostade det? 51,4 mkr.
Huvudman: Kristianstad kommun
Malungs garveri
Tid: start 2025
Vad var problemet? F.d. Malungs garveri har spridit föroreningar över området nära Västerdalälven samt till grundvattenförekomsten Malungsåsen. Området har riskklass I och åtgärd behövs för att minska miljö- och spridningsriskerna från området.
Vad gjordes? Jorden ska schaktsaneras och 4000 m2 sediment ska behandlas via grävmuddring.
Hur gick det? Saneringen planeras att påbörjas barmarkssäsong 2025 och kommer ta 2–3 år. Vissa av de muddrade sedimenten kommer att avvattnas i området i ytterligare ca 2 år.
Vad kostade det? Kostnader uppskattas till ca 65 mkr
Huvudman: Malung-Sälens kommun.