Viktiga frågeställningar avseende ökad desorption in situ

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.
Relevanta frågeställningar Information Att besvara inför tillämpning av metoden
Vad kan man behandla? Metoden används för behandling av flertal organiska föroreningar inklusive VOC och semi-VOC. Kan i viss utsträckning även användas för behandling av metallförorenad jord. Är den aktuella föroreningen behandlingsbar med hjälp av ökad desorption in situ?
Var kan man behandla? Används för behandling av jordförorening i källzoner, både i mättad och omättad zon. Lämpar sig för homogena formationer med måttlig till hög permeabilitet. Stora vätskevolymer skall kunna transporteras genom det förorenade området. Kommer stora mängder tillsatt vätska i form av t.ex. tensider och extraktionsmedel att kunna transporteras genom det förorenade området?

Om marken är heterogen, finns det förorening i tätare formationer dit vätskan har svårt att nå?

Markegenskaper? Metoden är mycket beroende av jordartsförhållanden och dess permeabilitet. Jordlagren bör uppvisa måttlig – hög permeabilitet. Är permeabilitetsförhållandena i jordlagren klarlagda?
Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav? Åtgärdsmålen bör avse reduktion av föroreningsmängd och föroreningshalter i jord och/eller grundvatten efter genomförd behandling. Även resthalter av de additiv (tensider och/eller lösningsmedel) som använts i tvättprocessen ska beaktas då åtgärdsmål fastställs. Omfattar åtgärdsmålen även tillförda additiv?
Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar? Det bör beaktas att andra föroreningar än den primära kan mobiliseras och att reningsanläggningen behöver kunna omhänderta även dessa. Är anläggningen anpassad efter föroreningssituationen?
Omgivningspåverkan miljö? Risk för att tillförda additiv (lösningsmedel, tensider m.m.) blir kvar i det förorenade området efter slutförd behandling. Markmiljön kan under genomförandet påverkas negativt av tillsatserna. Vilka åtgärder vidtas för att säkerställa att inte använda tensider eller lösningsmedel i sig orsakar förorening inom eller nedströms behandlingsområdet?
Omgivningspåverkan hälsa? Tillsatta tensider eller lösningsmedel de föroreningar de för med sig kan orsaka förorening av t.ex. närbelägna dricksvattentäkter. Vilka åtgärder vidtas för att säkerställa att inte använda tensider eller lösningsmedel i sig orsakar förorening inom eller nedströms behandlingsområdet?
Arbetsmiljörisker? Kontakt med tensider, syror, baser och organiska lösningsmedel kan innebära arbetsmiljörisker. Ämnena måste förvaras säkert och skyddsutrustning i form av andningsskydd och kemikaliebeständiga arbetskläder bör användas av den personal som utför behandlingen. Vilka skyddsåtgärder vidtas med avseende på de arbetsmiljörisker som föreligger?
Risk för driftstörningar? Eftersom tillsatta tvättvätskor kontinuerligt måste pumpas upp med hjälp av eldrivna dränkbara pumpar är metoden beroende av kontinuerlig strömförsörjning. Hur säkerställer entreprenören att behandlingen inte avbryts till följd av kortvariga eller längre elavbrott?
Tidsaspekter? Behandlingstiden varierar mellan någon månad upp till ett par år. Markområdet kan helt eller delvis användas för andra ändamål under behandlingsperioden. Dock är det viktigt att säkerställa att pumpanläggning och installerade injektions- och extraktionsbrunnar förblir tillgängliga under hela behandlingsperioden. Anläggningen behöver vara anpassad för vinterklimat om den ska köras när det är minusgrader. Är pumpanläggning och installerade injektions- och extraktionsbrunnar placerade så att de förblir åtkomliga under hela behandlingsperioden?
Ekonomi? Förbrukningen av mängden tensider och/eller lösningsmedel avgör till stor del slutkostnaden. Hur kan förbrukningen av tvättvätska optimeras?
Energi- och resursförbrukning? Energiförbrukningen bedöms sammantaget vara måttlig, men är i allmänhet väsentligt högre i aktiva/pumpade system än i passiva/ gravitationsbetingade injektionssystem. Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli? Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen?
Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering? Detaljerad information om mark-egenskaperna i området är nödvändig, liksom en god bild av de hydrogeologiska förhållandena, med fokus på grundvattnets strömningsriktning. Föreligger ett tillräckligt utredningsunderlag för att åtgärden ska kunna projekteras och upphandlas?
Behov av förberedelser vid etablering? Behandlingen kan ta relativt lång tid, ibland upp till ett par år, vilket innebär krav på hur anläggningen lokaliseras i förhållande till både befintlig och framtida bebyggelse och infrastruktur. Är framtida förändringar i t.ex. bebyggelse och markanvändning beaktade vid planeringen av den aktuella efterbehandlingsåtgärden?
Behov av kontroll under utförande? Kontroll av massbalansen avseende mängden tillsatt respektive extraherad tvättvätska är väsentlig under behandlingsfasen. Kontrollera halter i grundvatten nedströms för att säkerställa att den förorening som frigörs verkligen samlas upp. Hur säkerställs att den volym tvättvätska i form av tensider/lösningsmedel som tillförs området också kommer att extraheras? Hur kontrolleras eventuell föroreningsspridning?
Behov av uppföljning efter utförande? Utöver uppföljande provtagning av jord och grundvatten med avseende de närvarande föroreningarna kan det även behövas uppföljning avseende spridningen av tillförda additiv. Ingår tillförda tvättvätskor i provtagnings- och analysprogrammet avseende behandlad jord/grundvatten?
Behov av information till närboende och allmänhet? Metoden involverar ofta borrning, ledningar, pumpar och andra installationer som kan oroa eller vara störande för närboende. Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlings-arbetena påbörjas?