Viktiga frågeställningar avseende schaktsanering

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla?

Metoden tillämpas för flertalet föroreningstyper, men är bäst lämpad för metaller och högmolekylära organiska ämnen med låg flyktighet och begränsad spridningsbenägenhet i djupled. Metoden används dock relativt ofta vid efterbehandling av områden som förorenats av LNAPLs, detta trots att en stor del av föroreningsinnehållet avgår i gasfas i samband med urgrävning.

Är föroreningen ifråga lämplig att behandla genom schaktsanering? Föreligger det någon lämplig in situ-behandlingsmetod som skulle kunna tillämpas på den aktuella föroreningssituationen?

Var kan man behandla?

Metoden används i allmänhet för att extrahera massor från en relativt ytligt liggande källzon.  Vid behandling under grundvattennivå krävs kompletterande länshållning och vattenrening.

Avser åtgärden en källzon eller en spridningsplym? Föreligger någon del av föroreningen under grundvattennivån?

Markegenskaper?

Metoden är relativt oberoende av jordartsförhållanden, men försvåras vid blockighet och berg.

Går den förorenade jorden att schakta?

Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav?

Åtgärdsmålen brukar vanligtvis omfatta föroreningshalterna i den omgivande jordmatrisen efter slutförd urgrävning. Åtgärdsmålen kan även avse den behandlade jorden, särskilt i de fall behandlad jord avses användas för återfyllnad.

Avses behandlad jord användas för återfyllnad?

Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar?

Eftersom schaktsanering i regel kombineras med antingen deponering eller annan behandlingsmetod finns det anledning att noggrant utreda vilka föroreningsämnen som föreligger inom schaktområdet.

Vilka andra föroreningar än de man avser att behandla föreligger inom det förorenade området?

Föreligger resultat från screeninganalyser avseende organiska och oorganiska föroreningsämnen i de aktuella massorna?

Omgivningspåverkan miljö?

Vid urgrävning föreligger risk för att föroreningar i fri fas mobiliseras och sprids via mark- och grundvattensystemet. Vid urgrävning av områden med högt VOC-innehåll avgår i allmänhet en stor andel av föroreningen i gasfas.

Vilka försiktighetsmått vidtas för att minimera okontrollerad VOC-avgång samt mobilisering av fri fas?

Omgivningspåverkan hälsa?

Metoden kan orsaka spridning av VOC och förorenat damm.  Entreprenaden innebär ofta även buller och vibrationer som kan vara störande för närboende.

Vilka försiktighetsmått vidtas för att minimera hälsopåverkan till följd av VOC-spridning och/eller damning/ stoftspridning?

Arbetsmiljörisker?

De huvudsakliga riskmomenten utgörs av inandning av hälsoskadliga gaser samt risker i samband med nedstigning i instabila schakter.

Vilka skyddsåtgärder vidtas med avseende på de arbetsmiljörisker som föreligger?

Risk för driftstörningar?

Vid tillämpning under grundvattennivån finns ett behov av kontinuerlig grundvattenpumpning, vilket innebär en viss känslighet för driftstörningar. 

Hur säkerställs att pumpning kan fortgå i samband med t.ex. elavbrott?

Tidsaspekter?

Schaktsaneringsåtgärder avseende större föroreningsvolymer kan behöva pågå under en relativt lång tidsperiod. Markområdet kan under saneringsentreprenaden i regel inte tas i anspråk för andra ändamål.

Föreligger det något behov av att nyttja markområdet för andra ändamål under saneringsperioden?

Ekonomi?

Kostnaden är beroende av volymen förorenade massor och av vald behandlings- eller deponeringsmetod för urgrävda massor.

Kan det föreligga någon in situ-behandlingsmetod som är mer kostnadseffektiv än schaktsanering för den aktuella föroreningen?

Energi- och resursförbrukning?

Vid urgrävning i kombination med jordbehandling och/eller deponering vid extern mottagningsanläggning kan transportarbetet bli omfattande.

Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen? Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli?

Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering?

Eftersom metoden är avsedd för behandling av källzoner måste utbredningen och den kemiska sammansättningen av dessa vara noggrant kartlagd inför projektering och upphandling. Eftersom metoden har en begränsad tillämpbarhet i djupled är det viktigt att föroreningens djuputbredning är verifierad.

Föreligger ett tillräckligt utredningsunderlag för att åtgärden ska kunna projekteras och upphandlas?

Behov av förberedelser vid etablering?

Eftersom behandlingen ofta måste pågå under en relativt lång tidsperiod är det viktigt att det område som ska behandlas inte behöver tas i anspråk för andra ändamål under behandlingsperioden.

Är framtida förändringar i t.ex. bebyggelse och markanvändning beaktade vid planeringen av den aktuella efterbehandlingsåtgärden?

Behov av kontroll under utförande?

Provtagning för att verifiera förorenings-halterna i framgrävda schaktväggar/schakt-bottnar måste kontinuerligt göras under efter-behandlingsarbetet.

Även VOC-avgång samt påverkan på grund- och ytvattenkvalitet kan behöva kontrolleras under efterbehandlingsarbetet.

Föreligger en kontrollplan avseende provtagning/ analys av framgrävda schaktväggar/schaktbottnar under efterbehandlingsfasen?

Behov av uppföljning efter utförandet?

Beroende av föroreningstyp och föroreningssituation kan ett mer eller mindre stort behov av uppföljning efter avslutad schaktsanering föreligga.

Vilket behov av uppföljning efter avslutad schaktsanering bedöms föreligga?

Behov av information till närboende och allmänhet?

Schakter, tunga transporter, damning, avgång av VOC, vibrationer och buller kan vara oroande för de närboende.

Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlingsarbetena påbörjas?