Miljörisker

Vad vill vi skydda?
Vad skiljer riskbedömning av fibersediment från andra förorenade sediment?
Vad kan hända på lång sikt?
Jämförvärden

Avsnittet handlar om att bedöma riskerna med föroreningar, inte risker kopplade till efterbehandlingsåtgärder

Vad vill vi skydda?

Det är principiellt viktigt att komma ihåg att det inte bara är de organismer som eventuellt lever i fiberbankarna eller de fiberrika sedimenten som är skyddsvärd utan även de organismer och den miljö som kunnat förväntas om fibermaterialet och dess föroreningar inte funnits. Att livsmiljön (för)störts av fibrer så att andra och färre organismer lever där oavsett föroreningsnivå (t.ex. på grund av syrebrist) ger inte per automatik en störd botten som referensnivå. Sedimenten och dess (potentiella) organismer har inte ett lägre skyddsvärde för att den fiberrika matrisen i sig orsakar en störning. Fibersediment utan övriga föroreningar är därför inte att se som en opåverkad miljö och ett referensområde bör således inte ha förhöjda halter av fibrer.

Vad skiljer riskbedömning av fibersediment från andra förorenade sediment?

Beroende på om det är en fiberbank som bedöms, ett område med fiberrika sediment eller om det handlar om minerogena sediment med en mindre inblandning av fibermaterial så kan en miljöriskbedömning skilja sig markant från eller vara snarlik en riskbedömning för andra typer av förorenade sediment. Övergången kan vara gradvis från något som snarare utgör en deponi av fibrer till något som mer är av karaktären en botten störd av material och föroreningar (se även kapitel Platsförhållanden).

För fiberbankar behöver det särskilt beaktas att såväl fibrerna som de föroreningar som fiberbanken innehåller påverkar närområdet och att den naturliga miljön är påverkad och oftast nära utslagen. Vissa organismer kan överleva men de kan då skilja sig från de som skulle återfunnits på platsen under ostörda förhållanden (kapitel Makrofauna).

För lägre koncentrationer av fibrer i fiberrika sedimentområden kan en bedömning kopplad till miljön på botten vara mer relevant, och liknar då mer en ”vanlig” riskbedömning av förorenade sediment, även om hänsyn kan behöva tas till den avvikande kvaliteten hos det organiska materialet.

Miljöriskbedömningen innefattar inte bara risker för bottnarna som sådana (sedimentlevande djur och växter), det är även centralt att utreda om det föreligger risk för att inlagrade föroreningar tas upp i näringsväven som berörs av de fiberrika sedimenten, vilket påverkas av många olika faktorer, läs mer i kapitel Spridningsförutsättningar.

Vad kan hända på lång sikt?

En riskbedömning innehåller såväl diagnos som prognos. I en miljöriskbedömning behöver man därför identifiera möjlig framtida påverkan på riskbilden. Det kan handla om förändrad användning av vattenområden och mark, ändrade vattenflöden och vattennivåer som effekt av klimatförändringar eller landhöjning. Andra skyddsobjekt än de som gäller idag kan bli aktuella, och graden av exponering kan förändras så att risken ökar eller minskar. Om delar av fiberbankar stiger ökar tillgängligheten för fåglar och kanske landlevande djur och fiberbanken kan bli mer utsatt för väder och vind med ökad risk för spridning.

Jämförvärden

För riskbedömning av förorenade sediment finns inga generella riktvärden framtagna för svenska förhållanden i dagsläget (2019), och inte heller några framtagna med hänsyn till fiberbankar. Det finns dock några sammanställningar av effektbaserade värden som uppmätta halter kan relateras till och som på olika sätt kan ge ett stöd i bedömningen. Nedan ges några exempel samt kort beskrivning av hur de har tagits fram:

• Bedömningsgrunder för sediment finns för några ämnen i bilaga 2, 5 och 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2019:25 (1). Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:31 beskriver kortfattat hur bedömningsgrunderna för sediment har tagits fram, inklusive osäkerheter med respektive värde (REF). Bedömningsgrunderna används som utgångspunkt vid statusklassificering inom vattenförvaltning och för organiska ämnen samt koppar avser de sediment med 5% TOC.
• Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:31 redovisar även inom EU beräknade preliminära kvalitetsstandarder för ytterligare ämnen i sediment. De baseras i huvudsak på en omräkning från vatten till sediment och kallas i rapporten därför för indikativa eftersom om de överskrids bör uppföljande undersökningar göras. De avser antingen 5 eller 10 % TOC beroende på när de togs fram.
• Gränsvärden för sediment, framtagna för att användas vid statusklassificering inom vattenförvaltningen i Norge (2)
• Trinn 1-värden i norsk vägledning för riskbedömning av sediment (5). De baseras i huvudsak på samma förfarande som de indikativa värdena, men avsikten är att säkerställa skydd av pelagiska organismer. För TBT görs dock ett undantag och det har även vägt in andra aspekter (förekommande halter). Värdena avser sediment med 1% TOC.
• Interim sediment quality guidelines och PEL-värden (Probable Effect Levels) från Kanada  för skydd av akvatiskt liv (3). Ett delvis annat angreppssätt har använts. PEL anger t.ex. en nivå som om den överskrids ofta har förknippats med toxiska effekter.

I samband med sitt arbete med att riskklassa fibersediment tog Länsstyrelsen i Västernorrland tillsammans med Golder fram en lista över då tillgängliga jämförvärden för sediment (4). Här finns ytterligare några jämförvärden med, t.ex. holländska och amerikanska. I sammanställningen ingår även tidigare förslag på gränsvärden och indikativa värden för sediment (NV rapport 5799) men dessa har numera ersatts (se punktlista ovan).

De effektbaserade jämförvärdena ovan har tagits fram för att man ska kunna uppskatta om halterna av olika ämnen kan ge toxiska effekter på främst bottenlevande evertebrater (ryggradslösa djur). Då fiberbankar ofta saknar bottenfauna begränsas nyttan av sådana effektbaserade värden. De kan däremot vara användbara för att bedöma risk för toxiska effekter hos bentiska organismer i fiberrika sediment, men osäkerheter kring omräkning utifrån aktuell TOC tillkommer. Tillgängligheten av olika föroreningar varierar beroende på fiberhalt men eventuellt även gasbildning (TREASURE). En ökande TOC-halt kan minska biotillgängligheten hos föroreningar i sediment men beror även av kvaliteten hos det organiska materialet samt organismernas levnadssätt.

Jämförvärden kan också användas i ett saneringssammanhang för att få en uppfattning om vilka halter som inte bör överskridas efteråt, för att möjliggöra återkolonisation av sedimenten.

Utöver jämförelser med olika typer av jämförvärden behöver man alltid bedöma risk för spridning. Föroreningar kan påverka organismer i sediment utanför fiberbankar men också tas upp i näringsväven, se kapitel spridningsvägar).

Referenser:

(1): Havs- och vattenmyndigheten 2019, Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten; HVMFS 2019:25
(2): Miljofirektorated 2016, Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota  m-608
(3): Canadian Council of Ministers of the Environment 2016, Canadian Environmental Quality Guidelines
(4):  Golder Associates AB 2016,  Tekniskt PM Fiberbanksprojektet Riktvärden
(5)  Miljofirektorated 2015, Risikovurdering av forurenset sediment, m-409