Viktiga frågeställningar avseende termisk behandling ex situ

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla?

Samtliga föroreningar som förångas vid (eller under) den temperatur till vilken de förorenade massorna uppvärms kan behandlas. 

Inom vilket temperaturintervall förångas de ämnen som ingår i den aktuella föroreningen?

Var kan man behandla?

Metoden används i regel för att behandla högkontaminerade massor som grävts bort från en källzon.

Avser åtgärden en källzon eller en spridningsplym?

Markegenskaper?

Metoden kan tillämpas på samtliga kornstorleksfraktioner, men vissa anläggningstyper uppger begränsningar avseende de förorenade massornas innehåll av ler- och siltfraktion.

Är de förorenade massornas kornstorleksfördelning undersökt?          

Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav?

Åtgärdsmålen brukar vanligtvis omfatta föroreningshalterna i den behandlade jorden efter slutförd termisk desorption. 

Föreligger bänk- eller pilotskaleförsök som visar att de uppsatta åtgärdsmålen kan uppnås med hjälp av termisk desorption?

Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar?

Risk föreligger för att obehandlade föroreningar förs tillbaka till det förorenade området med den behandlade jorden (om behandlade massor återanvänds).

Vilka andra föroreningar än de man avser att behandla föreligger inom det förorenade området?

Föreligger resultat från screeninganalyser avseende organiska och oorganiska föroreningsämnen i de aktuella massorna?

Omgivningspåverkan miljö?

En termisk behandlingsanläggning kan påverka omgivnings-miljön genom utsläpp av t.ex. gas/VOC och processvatten. Vid förekomst av klorid i kombination med organiskt material, liksom vid förekomst av klorerade ämnen, föreligger risk för uppkomst av dioxiner och furaner i samband med att massorna uppvärms.

Vilka försiktighetsmått vidtas för att säkerställa att dioxiner/furaner inte bildas under behandlingen?

Omgivningspåverkan hälsa?

I regel är termiska behandlingsanläggningar försedda med kvalificerad gasreningsutrustning som medför att riskerna för t.ex. kringboende eller förbipasserande är relativt små. Buller och damning vid schaktningsarbeten kan påverka omgivningen negativt.

Vilka åtgärder vidtas för att minimera riskerna för hälsopåverkan för kringboende och/eller förbipasserande?

Arbetsmiljörisker?

De huvudsakliga riskmomenten utgörs av inandning av hälsoskadliga gaser och damm, samt hantering av förorenade massor med avseende på dioxinbildning.

Vilka skyddsåtgärder vidtas med avseende på de arbetsmiljörisker som föreligger?

Risk för driftstörningar?

Metoden innefattar ett flertal delprocesser och en störning, avseende t.ex. el- eller vattentillgång, kan påverka hela behandlingsprocessen negativt.

Hur säkerställs att behandlingen inte försvåras eller avbryts till följd av driftstörningar?

Tidsaspekter?

Om behandlingen sker i en anläggning placerad on site kan det ta relativt lång tid innan anläggningen kan avetableras. Markområdet kan under saneringsentreprenaden i regel inte tas i anspråk för andra ändamål.

Föreligger det något behov av att nyttja markområdet för andra ändamål under saneringsperioden?

Ekonomi?

Kostnaden påverkas i hög grad av behovet av att använda efterbrännkammare för destruktion av dioxiner/furaner som bildats i samband med uppvärmning.

Föreligger det ett behov av att installera/använda efterbrännkammare?

Energi- och resursförbrukning?

Energiförbrukningen är i regel hög eftersom relativt höga temperaturer måste uppnås i de behandlade massorna.

Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli? Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen?

Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering?

Eftersom metoden i första hand är avsedd att tillämpas på uppgrävda massor från en källzon och/eller hotspot måste utbredningen och den kemiska sammansättningen av den aktuella föroreningen vara noggrant kartlagd inför projektering och upphandling.  Bänk- och/eller pilotskaleförsök kan erfordras för att säkerställa att föroreningen är möjlig att behandla genom termisk desorption innan beslut fattas om att gräva ur de aktuella massorna.

Är verifierande bänk- och/eller pilotskaleförsök med termisk behandling utförda på den aktuella föroreningen?

Behov av förberedelser vid etablering?

Vid behandling i anläggning placerad on site är det viktigt att säkerställa att området inte behöver tas i anspråk för andra ändamål under behandlingsperioden.

Är framtida förändringar i t.ex. bebyggelse och markanvändning beaktade vid planeringen av den aktuella efterbehandlingsåtgärden?

Behov av kontroll under utförande?

Provtagning bör ske för att verifiera föroreningshalterna i behandlade massor innan de används för återfyllnad eller borttransporteras.

Föreligger en kontrollplan avseende provtagning/ analys av behandlade massor?

Behov av uppföljning efter utförande?

Vid förekomst av klorid i kombination med organiskt material, liksom vid förekomst av klorerade ämnen, föreligger risk för uppkomst av dioxiner och furaner i samband med att massorna uppvärms.  Detta är särskilt viktigt att kontrollera i de fall massorna ska användas för återfyllnad.

Kommer  behandlade massor att användas för återfyllnad?

Behov av information till närboende och allmänhet?

Närboende kan uppleva oro och obehag inför och i samband med en saneringsentreprenad baserad på termisk behandling, särskilt om denna utförs on site. Buller och damning från schaktarbeten kan eventuellt oroa närboende.

Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlingsarbetena påbörjas?