Viktiga frågeställningar avseende grundvattenpumpning och behandling

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla?

I huvudsak behandlas föroreningar lösta i grundvattnet. Bäst fungerar metoden för s.k. LNAPLs, t.ex. oljekolväten. Metoden kan också användas med syfte att avleda en föroreningsplym och därigenom skydda t.ex. en grundvattentäkt.

Vad är syftet med behandlingen?

Fungerar metoden för den aktuella föroreningen givet det aktuella syftet?

Var kan man behandla?

Metoden tillämpas uteslutande i mättad zon, främst för kontroll av spridningsplymer men kan även tillämpas i källzoner. Bäst effekt har metoden då huvudsyftet är att begränsa eller förhindra spridningen av förorenat grundvatten från ett förorenat område mot t.ex. en dricksvattentäkt.

Är föroreningen i sin helhet lokaliserad under grundvattennivån? Finns det behov av kompletterande åtgärder ovan grundvattennivån?

Markegenskaper?

En förutsättning är att akviferen har en relativt hög hydraulisk konduktivitet. I formationer med lägre hydraulisk konduktivitet är i allmänhet en större andel av föroreningarna bundna till jordpartiklar, medan endast en mindre andel av föroreningen föreligger i vattenlöslig fas.

Har permeabilitetsförhållandena och övriga akviferegenskaper i det förorenade grundvattenmagasinet kartlagts?

Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav?

Åtgärdsmål och åtgärdskrav vid tillämpning av metoden kan antingen avse föroreningshalter i den behandlade delen av grundvattenzonen, eller – i de fall enbart skyddspumpning tillämpas – halter nedströms det förorenade området, t.ex. i anslutning till en vattentäkt eller en känslig ytvatten-recipient.

Vilka åtgärdsmål är relevanta för grundvattenakviferen ifråga? Behöver dricksvattenkriterier uppnås?

Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar?

Den avsänkning av grundvattennivån som sker vid pumpning kan medverka till att föroreningar som inte behandlas mobiliseras och blir mer spridningsbenägna.

Vilka andra föroreningar än de som behandlingen avser föreligger inom det förorenade området? Finns det behov av kompletterande åtgärder för dessa?

Omgivningspåverkan miljö?

I samband med grundvattenpumpning föreligger det risk för att grundvattenavsänkning och ändrade gradientförhållanden medverkar till ett inflöde av föroreningar från eventuella angränsande källzoner eller spridningsplymer.

Föreligger det en risk för inflöde av föroreningar från angränsande källzoner eller spridningsplymer?

Omgivningspåverkan hälsa?

Sker behandlingen inom ett vattenskyddsområde föreligger det en risk för påverkan på dricksvattenkvaliteten. Buller vid anläggningsarbeten och från pumpar kan även påverka omgivningen negativt.  

Vilka försiktighetsmått vidtas för att skydda närliggande dricksvattentäkter? Hur kontrolleras det att påverkan inte sker?

Arbetsmiljörisker?

Arbetsmiljöriskerna i samband med grundvattenpumpning är i regel små, men bör i vanlig ordning beaktas.

Vilka försiktighetsmått vidtas med avseende på arbetsmiljön?

Risk för driftstörningar?

Metoden är i regel beroende av kontinuerlig strömförsörjning. Vid behandling av förorenat grundvatten on site genom t.ex. kolfilterrening föreligger alltid en risk för att filtret blir mättat med utsläpp av förorenat vatten som följd. Systemet bör även vara dimensionerat för variationer i grundvattennivå p.g.a. kraftignederbörd.

Hur säkerställs det att behandlingen inte avbryts till följd av avbrott i strömförsörjningen? Finns det andra konsekvenser med avbrott i strömförsörjningen? Föreligger det en kontrollplan för den vattenreningsutrustning som används on site. Är anläggningen driftsäker även under vinterförhållanden?

Tidsaspekter?

Behandlingen måste ofta pågå under mycket lång tid, ibland åtskilliga år och till och med decennier. Anläggningen bör vara anpassad för vinterklimat.

Är pump- och reningsanläggningen med tillhörande uttagsbrunnar placerade så att de kan förbli åtkomliga även om behandlingen måste pågå i flera år?

Ekonomi?

Kostnaden varierar inom ett brett spektrum beroende på vald vattenreningsteknik, kapacitet och på behandlingstid.

Hur har vattenreningsutrustningen dimensionerats?

Föreligger det en risk för att vattenreningen kan bli väsentligt dyrare i det fall föroreningshalterna överskrider de förväntade haltnivåerna?

Energi- och resursförbrukning?

Eldrivna pumpar tillsammans med vatten- behandlingsutrustningen svarar för merparten av den totala energi-åtgången.

Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli? Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursför-brukningen?

Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering?

Inför större grundvattensaneringsprojekt är det viktigt att utvärdera pumpningens inverkan på grundvattenflöde och spridningsförhållanden. Även effekten på brunnar på närliggande fastigheter bör utredas. Grundvattenmodellering behöver i regel utföras som underlag för projektering.

Föreligger ett tillräckligt utredningsunderlag avseende grundvattenförhållandena för att åtgärden ska kunna projekteras och genomföras? Finns kännedom om risk för påverkan på vattentäkter eller motsvarande till följd av grundvattenavsänkning?

Behov av förberedelser vid etablering?

Behandlingen måste ofta pågå under mycket lång tid, ibland åtskilliga år och till och med decennier, vilket ställer höga krav vid lokalisering av brunnar och placering av vatten-reningsutrustning.

Är pump- och reningsanläggningen placerad på en plats som tillåter att den kan stå kvar under flera år? Kommer installerade brunnar att vara tillgängliga även i ett längre tidsperspektiv sett till nuvarande och framtida markanvändning?

Behov av kontroll under utförande?

Kontinuerlig eller periodisk mätning av grundvattenytenivå för att klarlägga grund-vattenavsänkning och gradientförhållanden i anslutning till installerade pumpbrunnar.

Referensprovtagning innan åtgärden påbörjas bör genomföras under så pass lång tid att naturliga variationer i föroreningshalter och GV-nivåer fångas in. Uppföljande provtagning under efterbehandlingsfasen, är avgörande/kritiska för att föroreningsreduktionen ska kunna kvantifieras.

Är genomförd referensprovtagning tillräckligt noggrann och omfattande för att behandlingsresultatet ska kunna utvärderas?

Vilka provtagningar/ mätningar är inplanerade under driftperioden?

Behov av uppföljning efter utförande?

Uppföljning av föroreningsnivåerna i grundvattenzonen bör – med hänsyn till risken för återkontaminering – pågå i minst 1-2 år efter slutförd pumpning/ behandling.

Föreligger det en kontrollplan för uppföljning av föroreningsnivåerna i grundvattenmagasinet efter avslutad behandling?

Behov av information till närboende och allmänhet?

Vid tillämpning av stripping kan oro utgöras av risken för avgång av VOC till luft medan oron vid tillämpning av filtertekniker kan utgöras av risken för att orenat vatten förorenar en recipient. Eventuella brunnsägare kan känna oro för att vattentillgången påverkas negativt.

Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlingsarbetena påbörjas? Hur och i vilken omfattning informeras eventuellt berörda brunnsägare om risken för grundvattenavsänkning?