Viskan

Tid: 2018–pågående

Vad var problemet?
Textil- och verkstadsindustrier har kraftigt förorenat sedimenten i Viskan och nedströms Borås i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. Starkare flöden i samband med klimatförändringar utgör en ökad risk för erosion och att föroreningarna sprids ytterligare från Viskan.  

Vad görs?
Åtgärdsförberedande fas mellan 2020–2025, åtgärd påbörjas tidigast 2028 och förväntas pågå i tre år. Uppföljs genom efterkontroll i ett antal år. 

Vad kostar det?
Förundersökning inkl. kommande åtgärder, från 70 mkr–440 mkr 

Vilka medverkar?
Borås Stad, Miljöförvaltningen Borås Stad, SGI, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Naturvårdsverket

Projektsammanfattning 
Viskan har i mer än 100 år varit recipient av föroreningar från textil- och industriverksamheter. Föroreningarna består av PAH, dioxiner, dieldrin, DDT, tungmetaller och olja. Mäktigheten på de förorenade sedimenten uppskattas till ca 4 m, ytan förorenade sediment uppskattas till totalt 300 000 m2 med en volym på 240 000 m3. Föroreningarna kan inte uteslutas medför en risk för vattenlevande organismer samt människor som äter fetare fisk från Guttasjön.

Föroreningarna i sedimenten har spridits till sjöar nedströms som är belägna i följande ordning: Djupasjön, Guttasjön och Rydholmsdammarna. Bedömning är att utan åtgärd ökar risken för fortsatt spridning av både gamla och nya föroreningar från sedimenten i Viskan, risken är stor för ökad spridning till följd av höga flöden som kan uppkomma med klimatförändringar som kan leda till erosion av sedimenten. Föroreningskällorna till Viskan är både gamla industriella utsläpp främst från textilindustrier, ett idag nedlagt kommunalt reningsverk (Gässlösa), räddningstjänstens verksamhet samt Försvarsmaktens tidigare anläggning.

Nutida föroreningar från industriverksamheter i området påverkar också sedimenten i Viskan. Det gamla reningsverket vid Viskan är nedlagt idag och ansågs vara en utsläppskälla till föroreningar i Viskan, ett nytt reningsverk har etablerats nedströms åtgärdsområdet vid Rydboholm. Ett åtgärdsalternativ som är aktuellt är att pumpa sediment till det nya reningsverket, avvattna sedimentet för att sedan sanera rejektvattnet och lägga det avvattnade sedimentet på deponi.  

1998-2018: Förstudie och Huvudstudie 

  • Undersökning, utredning 
  • Ansvarsutredning 
  • Finansiering 
  • Kompletterande undersökningar 
  • Riskbedömning 
  • Utredning åtgärdsalternativ 
  • Dagvattenutredning   

2003–2004: Huvudstudie genomförs för att kartlägga föroreningssituationen.  
2008–2011: Huvudstudie kompletterades med bland annat riskvärdering.  
2017–2018: Kompletterande undersökningar av spridning av föroreningar från förorenade sediment och vidare transport till områden nedströms Viskan. 

Statlig finansiering för sanering av Viskan söktes under 2000-talet, det avslogs till följd av att det var pågående föroreningsutsläpp från det gamla reningsverket som fortfarande var aktivt. Efter att det gamla reningsverket stängdes och ett nytt etablerades fick Borås Stad statlig finansiering för åtgärdsutredning. Ansvarsutredning pågår för tillfället om PFAS-föroreningar i Viskan. Ansökan om bidrag från statlig myndighet avslogs då det potentiellt finns en skyldig verksamhetsutövare.  

Försvarsmakten hade en anläggning med skjutbana i Borås i anslutning till Viskan, som avvecklades 1998. Det finns potentiellt OXA (oexploderad ammunition) i sedimenten i bland annat Guttasjön vilket gör sanering av sedimenten mer komplex.  

Spridning  
Genomförda undersökningar visar att sedimenten läcker föroreningar till Viskan. Det gäller främst tungmetaller (zink, krom och bly) och näringsämnen. Transporten av zink, krom och bly nedströms kommer 20–60% från de tre sjöarna (Guttasjön, Djupasjön, Rydholmsdammarna) visar undersökningar från 2003–2004.  

Djupasjön fungerar idag som en sedimentationsfälla för de nutida föroreningar som transporteras i Viskan. Transporten av nutida föroreningarna avtar när Viskan passerar igenom Djupasjön. Från provtagningar som utfördes 2017 beräknas den totala årliga transporten till Djupasjön vara 10 mg dioxiner, 5 600 g PAH, 45 kg krom samt 800 kg zink. Transporten av koppar uppskattas till 120 kg/år. I norra delen av Djupasjön har stora volymen förorenat sediment samlats, volymen förorenat sediment i Djupasjön uppskattas till 100 000 m3, som är överlagrade med sentida sediment. 

Guttasjön anses fungera som en sänka för PAH medan transporten av zink och krom istället anses öka något medan transporten av dioxiner inte tycks påverkas. Vid 2008 utfördes mätningar och transportberäkningar av PAH, undersökningarna visar att de tre sjöarna tillsammans fungerar som en sänka för PAH16, där endast Rydaholmsdammarna utgör en källa. Ytliga sediment i södra delen av Guttasjön uppskattas innehålla höga halter av krom, zink, dieldrin, DDT och dioxiner.  

Rydboholmsdammarna: l Viskans passage genom Rydboholmsdammarna sker en tydlig ökning av transporten av föroreningar, detta visas tydligast för dioxiner. DDT och dess nedbrytningsprodukter (DDE, DDD) bedöms läcka från Rydboholmsdammarna. Dieldrin har gått att mäta i unga abborrar från hela området, i övrigt har dieldrin inte gått att mäta.  

Utredningar visar att nutida föroreningar som dioxiner troligtvis sedimenterar i Guttasjön medan halten äldre dioxiner ökar längre nedströms. Detta visar på en interncirkulation som medför att dioxiner som tillförs systemet sedimenterar, medan dioxiner kopplade till äldre industrier frigörs och transporteras vidare.  

Åtgärdsmetoder 
Åtgärder som diskuterats är: 
Muddring med stabilisering/ solidifiering och deponi av sediment. 

Pumpa sediment till det nya reningsverket, avvattna sedimentet för att sedan sanera rejektvattnet och lägga det avvattnade sedimentet på deponi. 

Utreds för tillfället: Tunnskiktstäckning för vissa delområden och en kombination av sugmuddring/tunnskiktstäckning för andra delområden. I de erosionskänsliga områden som har ett utpekat åtgärdsbehov kommer sugmuddring behövas som åtgärd.  

Föroreningar 
Sedimenten uppskattas innehålla: 
130 ton zink 
30 ton krom 
250kg kvicksilver 
10kg dieldrin  
28 g dioxiner 

Förorenade medier 
Sediment 

Förorenande verksamheter 
Textilverksamhet, industriverksamhet, räddningstjänst, Försvarsmakten.  

Åtgärdsmål, övergripande och mätbara 

  1. Pågående spridning av dioxiner ska begränsas och helst upphöra. 
  1. Även erosionsrisker vid extremflöden ska begränsas och helst elimineras.  
  1. Även lokala miljörisker ska på sikt elimineras. 
  1. Även behov av framtida restriktioner ska undvikas. 

Projektspecifika förutsättningar   
Låg hållfasthet hos sedimenten vilket gör det svårt att använda metoder som jordtäckning.  

Huvudman/verksamhetsutövare 
Borås Stad 

Medverkande organisationer 
Miljöförvaltningen Borås Stad, SIG, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västra Götaland 

Statligt finansierat, privat eller delat? 
Naturvårdsverket 14 mkr  
Borås Stad 5 mkr till utredningar och förberedelser samt 2 mkr för fördyringar.  
Andra intressenter 1,5 mkr  

Budget/kostnad 
Undersökningar total budget, Naturvårdsverket samt medfinansiärer: 22,6 mkr 

Uppföljande miljökontroll 
Åtgärderna ska genomföras tidigast 2028 och tre år framåt, uppföljning i visst antal åt efter avslutad åtgärd.  

Rapporter och utredningar 
2011, Eriksson et al, Kompletterande huvudstudie av förorenade sediment i Viskan, Hifab, beställare Borås Stad, Kompletterande huvudstudie av förorenade sediment i Viskan – Rapport VISKAN 2009:07.pdf (boras.se) 

2011, Henrysson. T, Riskvärdering- Förorenade sediment i Viskan, Conviro AB, beställare Borås Stad, Riskvärdering – förorenade sediment i Viskan (boras.se)