Håstaholmen

Tid: 2018–2023

Vad var problemet?
I området Håstaholmen fanns en stor punktkälla för dioxinspridning, vilket innebar en risk för spridning till Bottenviken.

Vad gjordes?
16 299 m3 sediment behandlades med sugmuddring och avvattning med geotuber.  

Hur gick det?
Åtgärden genomfördes enligt plan, alla åtgärdsmål anses vara uppfyllda, varav det mätbara åtgärdsmålet reducerad källterm till grad som motsvarar 70% uppfylldes med reduktion på 74% sett till hela påverkansområdet.   

Vad kostade det?
38,66 miljoner kr.

Vilka medverkade?
Hudiksvalls kommun, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Gävleborg.

Projektsammanfattning 
Håstaholmen var ett kraftigt förorenat område med dioxiner/furaner från en sågverksamhet som bedrevs på området mellan 1873–1989. Fram till 2003 bedrevs andra industriella verksamheter på området. I virkesprocessen i sågverket användes pentaklorfenol (PCP) för skydd mot blånadsangrepp och CCA- medel för impregnering (krom, koppar, arsenik). Dessa processer har lämnat efter sig föroreningar i mark, grundvatten och sediment. Håstaholmen omges av Hudiksvallsfjärden som ansluter till Bottenhavet och miljögifter har konstaterats i Hudiksvallsfjärden enligt VISS (Vatteninformationsystem Sverige). Marksanering utfördes 2016 som åtgärd av förorenad mark i området kring f.d sågverket. Sugmuddring utfördes 2019 som åtgärd på sediment, där efterföljande miljökontroll konstaterade att det fanns kvarvarande föroreningar i djupare sediment. Därefter följde kompletterande åtgärder genom sugmuddring (2020) samt skyddstäckning av kvarvarande föroreningar (2022). Totalt sugmuddrades 16 299 m3 sediment och 16 200 ton avvattnade sediment transporterades till Uvbergets mottagningsanläggning.

Tidigare åtgärder utförda på land  
2016: Schaktsanering av mark inom det f.d. sågverksområdet. Totalt schaktades 17 600 m3, ca 18 090 ton transporterades till mottagningsanläggning.

Åtgärder sediment 
2019–2020: Sugmuddring av bottensediment samt avvattning i geotuber. Efter röjning av hinder från botten omhändertogs totalt 16 520 ton avfall varav 16 200 ton muddermassor, 300 ton sjunktimmer och resterande 30 ton var metall och diverse brännbart avfall. Muddrat sediment pumpades till avverkningsytan via en pumpledning, där tillsattes en polymerblandning för att flocka suspenderat material för att förbättra separationen av fastfas från vatten. Totalt användes 16 geotuber som var mellan 55–60 m långa och 9 m breda. Genom användandet av flockningsmedlet och filtrering genom geotextilen hade halterna av dioxiner hamnar på acceptable nivåer i utgående rejektvatten. Ett dike på avvattningsytan samlade upp rejektvattnet där eventuella kvarvarande partiklar fick sedimentera. Kompletterande sugmuddring efter miljökontroll omfattade 4 300 m3.  Efter avvattning av muddermassor öppnades geotuben och massorna kunde lastas och transporteras till deponi 4,6 km bort.  

2022: Skyddstäckning, spridningsbegränsande åtgärd. Totalt har 0,74 g av restföroreningen täckts över. Åtgärden utfördes genom att ett lager av geotextil lades ut över botten och fästes med armeringsbyglar i botten. Blandfraktionerad bergskross lades ovanpå geotextilen i ett lager på ca 0,5 m.   

Åtgärdsmetoder 
Sugmuddring samt avvattning med geotuber, isolationsövertäckning  

Föroreningar 
Dioxiner 13,6 g 

Total mängd avlägsnade föroreningar från sediment var: 
Dioxiner 9,4 g 
Alifater 3 ton  
PAH 100 kg 

Avlägsnat från jord: 
Dioxin 224 g 
Arsenik 210 kg 
Koppar 4,8 ton  
Bly 3,3 ton 
Zink 1,8 ton 
Kvicksilver 11,3 kg 
PAH 63 kg 
Alifater 1 ton (C16-C35). 

Förorenade medier 
Sediment, grundvatten och ytvatten  

Behandlade mängder per metod 
Sugmuddring 16 299 m3 
Avvattnade muddermassor 16 200 ton fraktades till avfallsdeponi. 

Förorenande verksamheter 
Sågverk 

Åtgärdsmål, övergripande och mätbara 

Övergripande mål 

  • Marken ska kunna nyttjas utan risk för människa och miljö med en markanvändning motsvarande MKM (mindre känslig markanvändning) t.ex. för industri- och kontorsändamål. 
  • Föroreningsspridningen till närliggande ytvatten (Hudiksvallsfjärden) ska vara så låg att inga skador uppstår på det akvatiska livet. 
  • Under efterbehandlingsåtgärderna ska hänsyn tas till pågående verksamheter inom området.  
  • Åtgärderna ska inte försvåra en fortsatt utveckling av området vilket till vissa delar kan omfatta bostadsändamål.  

Mätbara åtgärdsmål 

  • Avlägsnande av källtermen till en grad som motsvarar 70% eller mer av den totalt kända mängden dioxiner/furaner beräknat som TEQ. 
  • Avlägsnande av dioxiner/furaner vid medelhalter överstigande 5ggr PEL (probable effect level, TEQ) vilket motsvarar 100ng/kg från sedimentytor där diffusionsspridning väsentligt överskriver referenslokaler i närområdet och erosionspåverkan kan bedömas vara betydande.  

Efter första åtgärden konstaterades en reduktion av dioxiner/furaner med 9,4 g efter provtagning av muddermassorna. Täckningen som genomfördes som en kompletterande skyddsåtgärd i vissa delar av sedimentet minskade dioxiner med 0,74g. Totalt gav detta en spridningsreduktion av dioxiner/furaner på 74%.  
Alla åtgärdsmål anses vara uppfyllda.  

Projektspecifika förutsättningar   
I huvudstudien hade djupare föroreningar inte påvisats i samband med att lagerföljden i sedimenten hade betydande större mäktighet än huvudstudien tidigare visat. Därav påträffades kvarvarande föroreningar vid miljökontrollen efter första åtgärden av sugmuddringen. Historiska djupdata saknades för sundet vilket skulle ha kunnat klargjort vilket djup den naturliga botten hade innan industriverksamheten startade. Föroreningens avgränsning norrut avvek från huvudstudien, vilket uppdagades i förberedelseskedet och kunde kompletteras med passiv provtagning och utökad sedimentsprovtagning samt erosionsutredning som utfördes för att undersöka spridningsriskerna i området. Det resulterade i att åtgärdsområdet försköts norrut för att uppnå en så stor minskad spridning som möjligt. Det var en stor osäkerhetsfaktor var hur mycket som behövdes röjas inför muddringen, fler dykningar hade inneburit högre kostnader, en av geotuberna råkade ut för läckage i och medmuddring i ett av de oröjda områdena, vilket visade på vikten av röjning innan muddring. Planerat innan åtgärdsfasen var att 7 ha skulle muddras, i slutändan muddrades 5 ha på grund av säkerhetsavstånd till byggnader och tekniska begränsningar i området.  

Viktiga lärdomar 
Åtgärdsområdet såg något annorlunda ut innan undersökningarna i sediment utfördes. Genom att undersöka spridningsrisken via erosion kunde delar av området prioriteras och det finns fortfarande vissa delar som inte utsätts för erosion som fortfarande innehåller halter av dioxin som inte anses utgöra någon spridningsrisk.  

Röjning av sjunktimmer i sediment inom åtgärdsområdet var kostsamt men visade sig vara en god investering då det gav bra resultat. 

Huvudman/verksamhetsutövare 
Hudiksvall kommun  

Medverkande organisationer 
Hudiksvall kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, Structor Norr AB, Naturvårdsverket. 

Statligt finansierat, privat eller delat? 
Både statlig och privat finansiering.

Budget/kostnad 
Sanering av sediment 
Naturvårdsverket ca 23 miljoner kr 
Medfinansiär 15 miljoner kr 
Total kostnad 38,66 miljoner kr 

Uppdelad på: 
Förberedelseskedet 2,597 mkr 
Utförandeskedet 35,496 mkr 
Uppföljningsskede 0,567 mkr 

Uppföljande miljökontroll 
Efterkontroll av åtgärder genomfördes sommaren 2020. Miljökontrollen visade kvarvarande föroreningar i djupare sediment; kompletterande muddring utfördes under 2020 samt skyddstäckning av kvarvarande föroreningar under 2022. 74% av huvudförorening uppskattas ha reducerats från sedimenten.  

Rapporter och utredningar 

Håstaholmen slutrapport
Håstaholmen nyckeltal slutrapport
Håstaholmen Beslut om bidrag 2018
Miljöteknisk undersökning Structor 2016
Riskbedömning Structor 2018
Åtgärdsutredning Structor 2017
Reviderad åtgärdsalternativ och riskvärdering sediment
Kontroll ytvatten 2016
Provtagningsplan sediment 2016