Turingen
Tid: 1995-2004
Vad var problemet?
Höga halter av kvicksilver uppmärksammades i fisk och sediment, risk för dricksvattentäkten Mälaren.
Vad gjordes?
Övertäckning av ca 79 ha botten med konstgjort sediment, samt mindre muddring.
Hur gick det?
Åtgärderna genomfördes enligt plan, uppföljning genomfördes 2004–2013. Åtgärdsmålet uppfylldes
Vad kostade det?
Ca 68 mkr
Vilka medverkade?
Nykvarns Kommun, Länsstyrelsen Stockholms län, Naturvårdsverket, Södertälje kommun, Europeiska kommissionen (Life Environment) och Vattenresurs AB
Projektsammanfattning
Kvicksilverföroreningar från Nykvarns pappersbruk (1946–1966) har förorenat sedimenten i Turingeån uppströms sjön Turingen. Spridning från de förorenade sedimenten utgjorde ett stort hot för närliggande delar av Mälaren som är belägen nedströms från Turingen och som utgör ett av Stockholms viktigaste dricksvattentäkter. Kvicksilvermassorna som ansamlats i sjö- och åsediment i Turingen uppskattades till mellan 350–400 kg, den totala mängd kontanimerade sediment i Turingen uppskattades till 225 000 m3. Exponering av kvicksilver från sedimenten till biota orsakade skador på ekosystemet, 1980 mättes 2,27 mg Hg/kg muskelmassa i fisk från Turingen och sjön svartlistades 1986. Kvicksilverhalterna i sedimenten innan åtgärd i Turingen uppgick till 35 mg/kg TS. Föroreningarna åtgärdades genom muddring och övertäckning av konstgjort sediment genom cover-metoden som vid den tidpunkten var en ny metod som varken hade testats tidigare i Sverige eller i värden. Metoden ska härma naturens egen läkningsprocess genom successiv överlagring av de förorenade sedimenten och begränsa spridningen. Metoden tog ca 10 år att utveckla med flera laboratorieförsök samt pilottester genom utläggning av konstgjort sediment innan sammansättningen bestämdes. Vid grunda och erosionskänsliga delar av Turingen valdes en traditionell metod som åtgärd, grävmuddring efterföljt av täckning med geotextil med ett lager bergkross över. Muddermassorna lades på deponi vid stranden i Bygghusviken, deponin täcktes med geotextil och ett lager mosand. Uppföljning utfördes mellan 2004–2013, åren efter avslutad åtgärd hade kvicksilverhalterna i sedimenten minskat för att sedan börja öka igen efter några år. Det beror troligtvis på att det konstgjorda sedimentet blandats med det naturliga förorenade sedimentet via bioturbation. Åtgärdsmålet anses uppfyllt ned till isoleringsdjupet 5 cm med en minskning av kvicksilverförrådet till 90–95% vid uppföljningens slut. Det finns fortfarande en risk att Turingeån som inte visade på minskade halter av kvicksilver kan sprida föroreningar till Turingen.
Åtgärdsmetoder
Muddring
Isolationsövertäckning med konstgjort sediment
Föroreningar
Kvicksilver uppskattas till 250 kg
Förorenade medier
Sediment
Behandlade mängder per metod
Övertäckning med konstgjort sediment ca 79 ha av sjöns totala ara (100 ha).
Förorenande verksamheter
Pappersbruk
Åtgärdsmål, övergripande och mätbara
Huvudsyfte var att isolera 90–95% av kvicksilverförrådet i sedimenten i Turingeån och sjön Turingen från den akvatiska miljön och med det:
- Reducera kvicksilverhalter i fisk till en nivå
Som gör att den inte hindrar mänsklig konsumtion, <0,5 mg/kg våtvikt.
- Förhindra utsläpp från Turingen som kan försämra vattenkvaliteten i Mälaren, som ör en stor källa till Stockholms dricksvatten.
- Möjliggöra ett genetiskt utbyte och därmed ett säkerställande av den biologiska
mångfalden i vattensystemet mellan Yngern uppströms som är av riksintresse och Mälaren
- Bidra till större frihet vid användning av Turingen för rekreationsändamål.
Projektspecifika förutsättningar
Se rappport
Viktiga lärdomar
Viktigt med flexibilitet i tidsplanering, kostnadsbedömningar och tekniska beskrivningar vad gäller efterbehandlingsprojekt av denna karaktär d.v.s. med hög grad av teknisk utveckling.
- Viktigt att vara ute i god tid i tillstånds- och tillsynsärenden eftersom tidsåtgången hos miljömyndigheter för handläggning av sådana ärenden ofta är betydande, och kan i värsta fall inverka på den övriga planläggningen.
- Samtliga entreprenadanbud för skede 1 överskred budgeterade nivåer och kompletterande finansiering av Naturvårdsverket användes för att täcka dess underskott.
- Det tar lång tid med denna metod att få fram vilket resultat övertäckningen har givit. Miljökontrollen slutade 2013 till följd av finansieringen tog slut, mer tid behövs för att få fram hur väl denna metod har fungerat. Då metoden inte har testats tidigare finns inga referensprojekt att jämföra med.
- Projektets data visar hur vanskligt det är att använda biologiska variabler för utvärdering av efterbehandlingsåtgärder. Ett av syftena med efterbehandlingen var att halterna i biota ska minska, men Hg-halterna i de flesta biota uppvisar inget direkt samband med halterna i vatten och sediment. Vilket kan bero på komplexa metyleringsförhållanden.
Huvudman/verksamhetsutövare
Nykvarns kommun
Medverkande organisationer
Nykvarns Kommun, Länsstyrelsen Stockholms län, Naturvårdsverket, Södertälje kommun, Europeiska kommissionen (Life Environment) och Vattenresurs AB
Statligt finansierat, privat eller delat?
Naturvårdsverket: ca 49,9 mkr
Medfinansiärer 18,85
Budget/kostnad
Etapp I
Budget
Naturvårdsverket 8,5 mkr
Kostnad 8,5 mkr
Etapp II
Budget 58,25 mkr
Naturvårdsverket 39,40 mkr
Länsstyrelsen Stockholms län: 7,85 mkr
Europeiska kommissionen: 7,7 mkr
Stockholm läns landsting: 2 mkr
Södertälje kommun: 1,30 mkr
Etapp III
Budget
Naturvårdsverket 1,95 mkr
Kostnad 1,95 mkr
Uppföljande miljökontroll
2004–2013
Kvicksilverhalterna har minskat i nästan hela Turingeåsystemet med undantag för Turingeån där halterna oftast visats vara högre än i Turingen. Högre halter av kvicksilver mättes i ytvatten i Turingen jämfört med halter i bottenvattnet, vilket kan vara en indikation på att Turingeån tillför lätta förorenade partiklar till Turingen som endast delvis sedimenterar. Efter åtgärderna avslutades minskade kvicksilverhalterna i de ytliga sedimenten markant till ca 1mg/kg TS, efter några år ökade halterna något vilket kan vara en indikation på att det konstgjorda sedimentet har blandats med det naturliga genom bioturbation. Andra orsaker som påverkar ökningen av kvicksilverhalterna är gasavgång och vågpåverkan. Efter åtgärderna anses Turingen vara en nettosänka av kvicksilver då inflödet från Turingeån är högre än utflödet till Mälaren. Grumligheten i ytvatten och möjligen även siktdjup har förbättrats något efter åtgärderna. Det finns ingen uppföljning idag om hur det konstgjorda sedimentet fungerat långsiktigt efter 2014 eller status av fisken i Turingen.
Rapporter och utredningar