Tollare

Tid: 2007-2019

Vad var problemet?
Höga halter kvicksilver och PAH uppmättes vid Tollare bruk samt det närliggande Lännerstasundet, till följd av exploatering i området ökade risken för spridning av föroreningarna.

Vad gjordes?
Ca 17 700 m2 sediment täcktes med erosionsskydd och krossat berg.

Hur gick det?
Åtgärden utfördes enligt plan, uppföljning utfördes mellan 2006–2021, åtgärdsmålet anses vara uppfyllt.

Vad kostade det?
40–50 mkr.

Vilka medverkade?
Huvudman: Bonava Sverige AB, NCC
Tillsyn: Nacka kommun.
Entreprenörer: NCC, Tecomatic
Konsulter, WSP, Iterio




Projektsammanfattning 
Lännerstasundet utanför Tollare utreddes på 70-talet och ansågs vara en av Sveriges 10 mest förorenade platser, sundet har varit recipient för industriella utsläpp sedan 1920-talet, vid det f.d pappersbruket som drevs i området mellan 1922–1964 användes fenylkvicksilver i processen för att förhindra mögeltillväxt. Utredningar konstaterade att sedimenten var kvicksilverkontanimerade med cellulosafibrer. Under tidigt 90-tal beslutades det att fiberbankarna skulle ligga kvar och inte tas bort från sundet. För att åtgärda området beslutades det att marken och sedimenten skulle åtgärdas i samband med exploatering av området för att bygga bostäder. Vid undersökningar 2002 uppskattades en yta på 140 000 m2 av fiberhaltiga sediment i sundet. Området ansågs inte vara en risk för människor men det ska ha funnits en ökad risk för omrörning av sediment genom propellerströmmar vid den planerade exploateringen i området, åtgärden ansågs vara nödvändig för att förhindra att strandnära sediment eroderas. Lännerstasundet har ett långsamt vattenutbyte med saltsjön via en mindre kanal, vilket ledde till att sug- och grävmuddring inte var passande åtgärdsalternativ för sundet då förbättrad status troligen inte hade uppnåtts. Att gräva upp de kvicksilverförorenade massorna hade skapat ett deponiproblem som hade blivit tvunget att lösas. Istället valdes ett erosionsskydd som åtgärdsalternativ vilket var specialanpassat till rådande sedimentförhållanden, ett unikt erosionsskydd som inte använts tidigare. De geotekniska förhållandena i fiberbanken var speciella och en lätt lösning behövdes för att åtgärda föroreningarna. Konstruktionen var utvecklad för att följa med när fiberbankarna rör sig. Flera pilotprojekt utfördes innan övertäckning valdes som åtgärd. Långtidsmätningar utfördes som uppföljning mellan 2006–2021 med inriktning att mäta fallande sediment. Idag anses åtgärdsmålen vara uppfyllda.

Pilotprojekt
Det första pilotprojektet som testades var betongfylld madrass, åtgärden fungerade inte som tänkt och den blev för tung. Ett annat pilotprojekt var att använda ett geonät, där låg inte krossen kvar som den skulle. I ett annat testförsök användes gabionburar, de blev för tunga och sjönk för mycket.

Beskrivning av erosionsskydd
Erosionsduken lades från strandkanten ut till 6–8 m vattendjup, den ytan som behövdes för att skydda sedimentet mot propellerströmmar. Första åtgärden var att lägga ut erosionsskyddet i yttre delen av viken sedan åtgärdades den inre viken. Erosionsskyddet som är placerat utanför den inre viken består av tre olika lager, det understa lagret utgörs av en viktad filterduk, där stommen består av ett rutnät (1×1 m) som är fylld med betong för att hålla duken på plats och spänna upp de rutor som finns mellan kanalerna. I de större rutorna består duken av både vävda och ovävda partier. De ovävda partierna består av korsande trådar där funktionen är att släppa igenom gas som bildas i fiberbankarna samtidigt som större partiklar inte kan passera. Tredje lagret består av bergkrossmaterial, filterduken överlagras av ett ca 50 mm lager av 8–16 mm bergkross, vilket i sin tur överlagras av ett ca 100 mm lager av 20–65 mm bergkross. Erosionsskyddet vid strandkanten är ett hopsytt erosionsskydd i form av traditionella nollfilterpunktsmadrasser, övertäckt med bergskrossmaterial.

Åtgärdsmetoder 
Mark: schaktning
Sediment: Isolationsövertäckning, erosionsskydd med krossat berg ovanpå.

Föroreningar 
Kvicksilver och
PAH 

Förorenade medier 
Jord och sediment

Behandlade mängder per metod 
Erosionsskydd 17 700 m2

Förorenande verksamheter 
Pappersbruk, plasttillverkning, verkstäder bilar/båtar.

Åtgärdsmål, övergripande och mätbara 
Åtgärdsmålet var att förhindra rörelse av fiberbanken från propellerströmmar när båtar rörde sig i området i och med exploatering vid bygge av bostadsområde. 

Projektspecifika förutsättningar
I den lösa skvalpzonen närmast stranden där sedimenten bestod endast av lite fibersediment hade samma erosionsduk inte fungerat som lades längre ut i viken, den hade med stor sannolikhet gått sönder. Därav användes en mer traditionell metod med nollfilterpunktsmadrasser som syddes ihop.
Den geotekniska komplexiteten i sedimentet med gas, lutning av sediment m.m. ledde till att flera pilotförsök gjordes innan åtgärdsmetod valdes.

Viktiga lärdomar 
Till följd av geotekniska förhållanden med fiberbankar behövdes en komplex lösning vilket skapade ett nära samarbete mellan tillverkare, entreprenörer, miljökontrollanter och tillsynsansvariga vilket fungerade bra. 

Huvudman/verksamhetsutövare 
Bonava Sverige AB, NCC
 
Medverkande organisationer 
NCC, Tecomatic, Nacka Kommun, WSP, Iterio 

Statligt finansierat, privat eller delat? 
Privat

Budget/kostnad 
40-50 miljoner kr.

Rapporter och utredningar  
Projekt Svartsjöarna – Projekt- och erfarenhetsrapport över efterbehandling av kvicksilverförorenade fibersediment i Övre och Nedre Svartsj

Uppföljande miljökontroll

Miljökontroll utfördes mellan 2006–2021.

Miljökontrollen för marken omfattade tre skeden:

  1. kontinuerlig kontroll av schaktmassor utförd av NCC (2011–2013), samt klassificering av massor utifrån föroreningsgrad inför borttransport, alternativt återanvändning.
  2. Kontroll av massor vid pågående schakt i kajområdet under vattenytan utfört av WSP.
  3. Kontroll av färdig schaktbotten, utfört av WSP.

Vid efterkontroll inom kajområdet påträffades höga halter av PAH i fyllnadsmassor under vattenytan, enligt de platsspecifika riktvärdena förkajområdet ansågs åtgärdsmålen dock som uppfyllda, samt att resthalterna var generellt låga jämfört med de platsspecifika riktvärdena. Det kan inte uteslutas att högre halter av PAH kan förekomma.

I kontrollprogrammet för sediment ingick följande moment

Korttidsmätningar

  • Turbiditetsmätningar som utfördes dagligen vid pågående vattenverksamhet.
  • Vattenprovtagning som utfördes en gång i månaden vid pågående vattenverksamhet.
  • Bottentopografi
  • Okulärbesiktning av skyddsskärmar och av erosionsskyddet.

Långtidsmätningar

  • Långtidskontroll av fallande sediment i sedimentfällor som kontrollerades 4 ggr per år. Det fallande sedimentet analyserades med avseende på torrsubstansmängd, kvicksilverhalt och totalt organiskt kol (TOC) och beräknad glödförlust (GF).

Åtgärdsmålen anses var uppfyllda efter åtgärd.

Rapporter och utredningar

2010, Planbeskrivning, Nacka Kommun

2009, WSP, Färdigställande av erosionsskydd vid Tollare, Nacka Kommun, WSP Environmental på beställning av NCC Construction Sverige AB.

2020, Slutrapport – Färdigställande av anläggningar enligt miljödom vid Tollare 1:16, Nacka kommun, Iterio på beställning av Bonava Sverige AB.