PAH

  • Viskan

    Tid: 2018–pågående
    Vad var problemet? Textil- och verkstadsindustrier har förorenat sedimenten i Viskan och nedströms Borås i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. Erosion riskerar att sprida föroreningarna ytterligare.
    Vad görs? Åtgärdsförberedande fas mellan 2020–2025, åtgärd påbörjas tidigast 2028 och förväntas pågå i tre år. Därefter efterkontroll ett antal år.
    Vad kostar det? Förundersökning inkl. kommande åtgärder, från 70 mkr–440 mkr
    Huvudman: Borås Stad.

     

  • Malungs garveri

    Tid: start 2025
    Vad var problemet? F.d. Malungs garveri har spridit föroreningar över området nära Västerdalälven samt till grundvattenförekomsten Malungsåsen. Området har riskklass I och åtgärd behövs för att minska miljö- och spridningsriskerna från området.
    Vad gjordes? Jorden ska schaktsaneras och 4000 m2 sediment ska behandlas via grävmuddring.
    Hur gick det? Saneringen planeras att påbörjas barmarkssäsong 2025 och kommer ta 2–3 år. Vissa av de muddrade sedimenten kommer att avvattnas i området i ytterligare ca 2 år.
    Vad kostade det? Kostnader uppskattas till ca 65 mkr
    Huvudman: Malung-Sälens kommun.

  • Håstaholmen

    Tid: 2018–2023

    Vad var problemet? I området Håstaholmen fanns en stor punktkälla för dioxinspridning, vilket innebar en risk för spridning till Bottenviken.

    Vad gjordes? 16 300 m3 sediment behandlades med sugmuddring och avvattning med geotuber.  

    Hur gick det? Åtgärden genomfördes enligt plan, alla åtgärdsmål anses vara uppfyllda.   

    Vad kostade det? 39 miljoner kr.

    Huvudman: Hudiksvalls kommun.

  • Tollare

    Tid: 2005-2019
    Vad var problemet? Höga halter kvicksilver och PAH i fibersediment som till följd av exploatering i området ökade risken för spridning av föroreningarna
    Vad gjordes? Ca 17 700 m2 fibersediment täcktes med erosionsskydd och krossat berg.
    Hur gick det? Åtgärdsmålet är uppnått.
    Vad kostade det? 40-50 miljoner kr
    Huvudman: Bonava AB och NCC

  • Bestorp

    Tid: 2020-2022
    Vad var problemet? Höga halter dioxiner i mark, byggader och sediment, samt stor risk för spridning av dioxin till sjön Stora Rängen som utgör vattentäkt för Linköpings tätort.  
    Vad gjordes? 20 700 m3 mark behandlades med schaktning, 2000 m3 sediment behandlades med grävmuddring.  
    Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efter övertäckning av kvarlämnade föroreningar med geotextil och krossat berg uppfylldes åtgärdsmålen.
    Vad kostade det? ca 35,7 mkr.  
    Huvudman: Linköpings kommun.

  • Gasverket Norrköping

    Tid: 2020-2021
    Vad var problemet? Komplex föroreningsbild på gammalt industriområde i Norrköpings hamn, där kommunen planerat att bygga bostäder. 
    Vad gjordes? En yta om 400 m2 och 1 600 m3 behandlades med termisk avdrivning och täcktes sedan med stenkross samt ett skikt biokol ovan medelgrundvattennivån.
    Hur gick det? Åtgärden uppfyllde uppställda åtgärdsmål och inga restriktioner bedöms behövas för den framtida markanvändningen.
    Vad kostade det? 20 mkr
    Huvudman: Norrköpings kommun.

  • EKA Bengtsfors

    Tid: 2005-2008
    Vad var problemet? Höga halter kvicksilver och dioxiner från tidigare kloralkalifabrik förorenade mark och riskerade spridning via grundvatten och närliggande sjö.
    Vad gjordes? 46 700 ton jord schaktades upp och deponerades. Grundvattenavskärande dränering och spridningsbarriärer anlades. 
    Vad kostade det? 296 miljoner
    Huvudman: Bengtsfors kommun.