Fytosanering - översikt

Detaljer

Senast uppdaterad torsdag, 31 oktober 2019 10:06

Se även Fördjupning och Viktiga frågeställningar

Vad innebär Fytosanering?

Fytosanering är en  in situ-behandlingsmetod där man använder sig av växter för extraktion eller stabilisering/fixering av föroreningar. Det finns flera olika tekniker som tillämpas under samlingsnamnet fytosanering. Teknikerna går sammantaget ut på att extrahera, binda eller bryta ned föroreningar i jord, grundvatten, ytvatten eller andra förorenade media.

Vilken typ av föroreningar och förhållanden är metoden lämplig för?

Metoden tillämpas främst för efterbehandling av mark- och vattenområden som förorenats av metaller, pesticider, explosivämnen, klorerade lösningsmedel och lättflyktiga petroleumföroreningar. Metoden fungerar bäst när föroreningshalterna är måttliga. Höga koncentrationer av föroreningar kan ibland medföra att växterna tar skada. Fytosanering tillämpas både i varma och tempererade klimatzoner. Tillämpning i varma klimatzoner kan vara fördelaktig eftersom flera skördar kan erhållas under en årscykel. Fytosanering tillämpas främst på ytligt lokaliserade jord- och grundvattenföroreningar.

Hur fungerar metoden?

Fytosanering innefattar flera olika reningsprocesser varav de vanligast förekommande är fytoextraktion och fytostabilisering. Fytoextraktion innebär att föroreningen extraheras ur jorden eller grundvattnet via växtens rotsystem. Föroreningen transporteras därefter till växtens ovanjordsdel där den ackumuleras eller långsamt bryts ned i biomassan. I de fall föroreningen utgörs av metaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen måste växterna med jämna mellanrum skördas eller klippas. Biomassan kan därefter vidarebehandlas genom t.ex. kompostering eller förbränning. Då föroreningen utgörs av metaller eller andra oorganiska ämnen måste också förbrännings- eller kompostresten omhändertas, t.ex. genom deponering i en deponi för farligt avfall. Vid fytostabilisering binds eller fixeras föroreningen av växtens rotsystem och det organiska material som finns i anslutning till rotzonen. Exempel på växter som används vid växtsanering är olika senapssorter och baljväxter för fytoextraktion av metaller som bly, krom och koppar, och trädslag som poppel, björk och pil för extraktion och nedbrytning av organiska föroreningsämnen som t.ex. BTEX och klorerade alifater.

Figur 1: Figuren visar två olika scenarier där trädet till vänster visar de processer som verkar vid metallförorenad jord och trädet till höger visar processer i en jord med organiska föroreningar. Illustration av Peter Harms-Ringdahl

Hur lång tid tar behandlingen?

Behandlingstiderna vid fytoextraktion är i regel långa och kan ibland sträcka sig över flera decennier. Fytostabilisering kan betraktas som en ”permanentmetod” där växterna måste finnas på plats för att binda/fixera föroreningen så länge denna utgör en risk för omgivande skyddsobjekt, t.ex. dricksvattentäkter och närboende.

Vill du veta mer? Läs vidare i den fördjupade metodbeskrivningen.