Järnsjön

En omfattande miljökontroll visade att den grumling som mudderverket orsakade var mycket liten. Spridningen av PCB från sjön var mindre under de år som projektet genomfördes än under åren före. Detta var sannolikt en effekt av att de mest förorenade sedimenten avskildes från Emåns strömfåra med siltskärmen och muddrades i ett tidigt skede. Trots att avskärmningen förhindrade vattenutbyte i den avskärmade delen av ån visade mätningarna att halterna av suspenderade ämnen (grumling) och halterna av PCB som byggdes upp i det avskärmade området under muddring var relativt låga. Avsaknad av muddringshinder var troligen en starkt bidragande orsak till att grumlingen kunde begränsas på detta sätt. Däremot uppkom en del störningar pga. gasförekomster i sedimenten som försvårade den hydrauliska transporten av muddermassor till land. Vidare fanns det skikt av sand inlagrade i sedimenten nära Emåns inlopp i sjön. Sandskikten försvårade muddringen såtillvida att kapaciteten sjönk avsevärt där sand påträffades och de muddermassor som pumpades från området där sandskikt fanns inlagrade i sedimenten hade en betydligt lägre torrsubstanshalt (större inblandning av vatten) än från övriga sediment. 

Begränsande för kapaciteten i processen var inte muddringsverkets kapacitet utan avvattningen i silbandpressar. Denna var inledningsvis otillräcklig och byggdes efterhand ut genom installation av flera enheter. Tillräcklig torrsubstanshalt nåddes för att massorna skulle kunna läggas upp i deponin med projekterad släntlutning och bibehållen totalstabilitet. Skjuvhållfastheten hos avvattnade massor var dock låg vilket orsakade svårigheter i hanteringen och medförde att lastrestriktioner infördes under byggtiden. Vattenreningsanläggningen fungerade i stort sett utan problem under hela drifttiden. 

Det mätbara åtgärdsmålet för saneringen var att halterna av PCB i fisk efter åtgärd inte skulle överstiga 0,4 mg/kg färskvikt i fisk. Baserat på detta mål uppskattades vilka åtgärdskrav som behövde ställas, uttryckt som halt PCB i kvarlämnade sediment. Uppföljningen av dessa skedde genom att sjön indelades i ett antal mindre områden inom vilka ett flertal prover av ytsediment togs till samlingsprover. Provtagningen ledde till att några av dessa delområden eftermuddrades till större djup innan saneringen godkändes. Tre år efter genomförd sanering följdes de mätbara åtgärdsmålen upp. Före saneringen var halterna PCB i gädda i Järnsjön som medelvärde 2,7 mg/kg färskvikt medan halterna i Aspödammen uppströms pappersbruket var 0,07 mg/kg färskvikt. Tre år efter genomförd sanering var medelhalten i gädda fångad i Järnsjön 0,2 mg/kg färskvikt, dvs. fortfarande högre än halterna uppströms, men lägre än åtgärdsmålet och sannolikt avtagande med tiden.