Tid: 2018–pågående
Vad var problemet? Textil- och verkstadsindustrier har förorenat sedimenten i Viskan och nedströms Borås i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. Erosion riskerar att sprida föroreningarna ytterligare.
Vad görs? Åtgärdsförberedande fas mellan 2020–2025, åtgärd påbörjas tidigast 2028 och förväntas pågå i tre år. Därefter efterkontroll ett antal år.
Vad kostar det? Förundersökning inkl. kommande åtgärder, från 70 mkr–440 mkr
Huvudman: Borås Stad.
Tid: 2015-2024
Vad var problemet? Ett tvätteri hade förorenat jord och grundvatten med klorerade lösningsmedel.
Vad gjordes? Området schaktades ur och återfylldes med rena massor. Termisk behandling installerades och genomfördes.
Hur gick det? Den termiska behandlingen uppfyllde åtgärdsmålen med god marginal.
Vad kostade det? 51,4 mkr.
Huvudman: Kristianstad kommun
Tid: 2018–2023
Vad var problemet? I området Håstaholmen fanns en stor punktkälla för dioxinspridning, vilket innebar en risk för spridning till Bottenviken.
Vad gjordes? 16 300 m3 sediment behandlades med sugmuddring och avvattning med geotuber.
Hur gick det? Åtgärden genomfördes enligt plan, alla åtgärdsmål anses vara uppfyllda.
Vad kostade det? 39 miljoner kr.
Huvudman: Hudiksvalls kommun.
Tid: 2018-2023
Vad var problemet? Halter av klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten bedömdes på lång sikt kunna utgöra en hälsorisk.
Vad gjordes? Naturlig nedbrytning genom reduktiv deklorering pågick redan, och stimulerades genom injektering av kolkälla i 51 punkter.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Halterna har vid kontrollprovtagning generellt varit stadigt minskande och åtgärdsmålen är i princip uppfyllda.
Vad kostade det? Ca 1,5 miljoner kr.
Huvudman: SGU.
Tid: 1999–2024
Vad var problemet? Läderfabrik förföll mitt i samhället. Krom och arsenik i byggnader, i marken på fabriksområdet, i villaträdgårdar, i ett skogsområde, i deponier och i sedimenten i ån.
Vad gjordes? Den fd Läderfabriken revs, ån leddes om och förorenad jord och sediment schaktades bort. Totalt kördes 150 000 ton förorenat material bort. Inneslutning av runt 100 000 ton förorenade massor. Reaktiv barriär installerades för att rena förorenat grundvatten.
Hur gick det? Det mesta gick enligt plan, men den reaktiva barriären fungerar bara delvis. Alla åtgärdsmål uppfyllts förutom att vissa restriktioner på djupet kvarstår på fabriksområdet.
Vad kostade det? ca 156 mkr.
Huvudman: Klippans kommun.
Tid: 2005-2019
Vad var problemet? Höga halter kvicksilver och PAH i fibersediment som till följd av exploatering i området ökade risken för spridning av föroreningarna
Vad gjordes? Ca 17 700 m2 fibersediment täcktes med erosionsskydd och krossat berg.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är uppnått.
Vad kostade det? 40-50 miljoner kr
Huvudman: Bonava AB och NCC
Tid: 2020-2022
Vad var problemet? Höga halter dioxiner i mark, byggader och sediment, samt stor risk för spridning av dioxin till sjön Stora Rängen som utgör vattentäkt för Linköpings tätort.
Vad gjordes? 20 700 m3 mark behandlades med schaktning, 2000 m3 sediment behandlades med grävmuddring.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efter övertäckning av kvarlämnade föroreningar med geotextil och krossat berg uppfylldes åtgärdsmålen.
Vad kostade det? ca 35,7 mkr.
Huvudman: Linköpings kommun.
Tid: 2020-2021
Vad var problemet? Komplex föroreningsbild på gammalt industriområde i Norrköpings hamn, där kommunen planerat att bygga bostäder.
Vad gjordes? En yta om 400 m2 och 1 600 m3 behandlades med termisk avdrivning och täcktes sedan med stenkross samt ett skikt biokol ovan medelgrundvattennivån.
Hur gick det? Åtgärden uppfyllde uppställda åtgärdsmål och inga restriktioner bedöms behövas för den framtida markanvändningen.
Vad kostade det? 20 mkr
Huvudman: Norrköpings kommun.
Tid: 1999–2025
Vad var problemet? Föroreningar från sediment i hamnbassängen spreds till Östersjön.
Vad gjordes? 400 000 m3 förorenade sediment muddrades och delar övertäcktes.
Vad kostade det? 627 mkr.
Huvudman? Oskarshamns kommun