Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla?

Metoden är särskilt lämplig för jord förorenad av metaller och andra oorganiska föroreningar. Komplexa föroreningssituationer, med en blandning av olika föroreningstyper, är i regel svårbehandlade.

Är föroreningen ifråga lämplig att behandla med jordtvättning?

Är det en komplex föroreningssituation med en blandning av olika föroreningstyper?

Var kan man behandla?

Metoden används i allmänhet för att behandla massor från en relativt ytligt liggande källzon. Detta då massorna måste kunna schaktas upp för att kunna behandlas.

Avser åtgärden en källzon eller en spridningsplym? Hur ser föroreningens utbredning i djupled ut?

Markegenskaper?

Metoden är beroende av jordartsförhållandena och föroreningens fördelning mellan olika kornstorleksfraktioner.

Är de förorenade massornas kornstorleksfördelning undersökt? Är föroreningens fördelning mellan olika kornstorleksfraktioner undersökts? Vilka behov finns av försortering?

Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav?

Åtgärdsmålen brukar vanligtvis omfatta föroreningshalterna i den behandlade jorden efter slutförd jordtvättning. Jordtvättanläggningar kan vara utformade på lite olika sätt. Det är viktigt att säkerställa att den tilltänkta jordtvättanläggningen klarar att uppnå uppsatta åtgärdsmål.

Föreligger bänk- eller pilotskaleförsök med aktuell jordtvättanläggning som visar att de uppsatta åtgärdsmålen kan uppnås?

Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar?

Risk föreligger för att obehandlade föroreningar finns kvar i det behandlade materialet.

Risk för gasavgång föreligger under behandlingsfasen om VOC föreligger i de massor som behandlas.

Vilka andra föroreningar än de man primärt avser att behandla föreligger i de förorenade massorna?

Omgivningspåverkan miljö?

En jordtvättanläggning kan påverka omgivningsmiljön genom okontrollerat utsläpp av processvatten, eller genom spridning av förorenat stoft/damm.

I vissa fall kan den behandlade jorden vara mer lakningsbenägen än den obehandlade jorden.

Vilka försiktighetsmått vidtas för att minimera jordtvättanläggningens miljöpåverkan vid behandling on site?

Har lakförsök utförts på behandlad respektive obehandlad jord?

Omgivningspåverkan hälsa?

Metoden kan orsaka spridning av förorenat damm. Störande buller och vibrationer kan påverka närboende, vilket i bebyggda områden kan innebära att särskilda hänsyn måste tas. Risk för gasavgång föreligger under behandlingsfasen om VOC förekommer i de massor som behandlas.

Vilka försiktighetsmått vidtas för att minimera jordtvättanläggningens hälsopåverkan vid behandling on site? Förekommer VOC i de förorenade massorna, och hur omhändertas de i sådana fall?

Arbetsmiljörisker?

De huvudsakliga riskmomenten utgörs av inandning av hälsoskadliga gaser och damm, samt hantering av additiv i form av syror, baser och tensider.

Vilka arbetsmiljörisker har identifierats? Vilka skyddsåtgärder vidtas med anledning av dessa?

Risk för driftstörningar?

Metoden innefattar många delprocesser och en störning, avseende t.ex. el- eller vattentillgång, kan påverka hela behandlingsprocessen negativt.

Hur säkerställs att behandlingen inte försvåras eller avbryts till följd av driftstörningar? Hur säkerställs att utsläpp av orenat processvatten inte sker till följd av driftstörning?

Tidsaspekter?

Vissa jordtvättanläggningar är inte vinteranpassade och kan uteslutande vara i drift de frostfria månaderna.

Kommer behandlingsuppehåll att förekomma under vinterhalvåret?

Hur påverkas därigenom den sammanlagda behandlingstiden?

Ekonomi?

Kostnaden är beroende av volymen förorenade massor och av vilka behandlingssteg som ingår i tvättprocessen. En tumregel är att kostnadseffektiviteten ökar med ökande volymer som behandlas.

Är omfattningen av efterbehandlingen/mängden massor tillräcklig för att göra metoden kostnadseffektiv jämfört med t.ex. transport och extern behandling av de förorenade massorna?

Energi- och resursförbrukning?

Energiförbrukningen är beroende av vilka behandlingssteg som tillämpas.

Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen drift och eventuell uppvärmning av anläggningen? Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli?

Behov av detaljerade åtgärds- och projekterings-utredningar före upphandling och implementering?

Eftersom metoden är avsedd för behandling av källzoner måste utbredningen i djup och ytled och den kemiska sammansättningen av dessa vara noggrant kartlagd inför projektering och upphandling.

Vet man tillräckligt om föroreningen, dess utbredning i yt- och djupled samt den förorenade jordens beskaffenhet för att kunna projektera och genomföra åtgärden?

Behov av förberedelser vid etablering?

Anläggningsytan måste vara hårdgjord och försedd med tätduk. Sedimentationsbassäng och reningsverk kan behöva anläggas. Eftersom behandlingen kan behöva pågå under relativt lång tid – ibland flera år – måste såväl befintlig som framtida markanvändning beaktas då anläggningsytan förbereds.

Är nuvarande respektive framtida förändringar i t.ex. bebyggelse och markanvändning beaktade vid planeringen av den aktuella efterbehandlingsåtgärden?

Behov av kontroll under utförande?

Provtagning måste utföras för att verifiera föroreningshalterna i tvättade massor innan de används för återfyllnad eller borttransporteras från området. Processvattnet måste kontrolleras med avseende på föroreningsinnehåll före utsläpp till recipient.

Föreligger en kontrollplan avseende provtagning/analys av massor samt processvatten under driftfasen?

Behov av uppföljning efter utförande?

Utöver provtagning avseende fastfas-halterna i behandlade massor kan även laktest vara nödvändiga att utföra för att säkerställa att lakbarheten hos de behandlade massorna inte har ökat till följd av genomförd jord-tvättning.

Kommer laktester av tvättade massor att utföras? Hur hanteras tvättade massor som inte uppnår satta åtgärdsmål?

Behov av information till närboende och allmänhet?

Närboende kan uppleva oro och obehag inför och i samband med en saneringsentreprenad baserad på jordtvätt till följd av risk för damning, buller och i vissa fall lukt.

Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlingsarbetena påbörjas samt under pågående åtgärd?