Tid: 2015-2024
Vad var problemet? Ett tvätteri hade förorenat jord och grundvatten med klorerade lösningsmedel.
Vad gjordes? Området schaktades ur och återfylldes med rena massor. Termisk behandling installerades och genomfördes.
Hur gick det? Den termiska behandlingen uppfyllde åtgärdsmålen med god marginal.
Vad kostade det? 51,4 mkr.
Huvudman: Kristianstad kommun
Tid: 2018–2023
Vad var problemet? I området Håstaholmen fanns en stor punktkälla för dioxinspridning, vilket innebar en risk för spridning till Bottenviken.
Vad gjordes? 16 300 m3 sediment behandlades med sugmuddring och avvattning med geotuber.
Hur gick det? Åtgärden genomfördes enligt plan, alla åtgärdsmål anses vara uppfyllda.
Vad kostade det? 39 miljoner kr.
Huvudman: Hudiksvalls kommun.
Tid: 2018-2023
Vad var problemet? Halter av klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten bedömdes på lång sikt kunna utgöra en hälsorisk.
Vad gjordes? Naturlig nedbrytning genom reduktiv deklorering pågick redan, och stimulerades genom injektering av kolkälla i 51 punkter.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Halterna har vid kontrollprovtagning generellt varit stadigt minskande och åtgärdsmålen är i princip uppfyllda.
Vad kostade det? Ca 1,5 miljoner kr.
Huvudman: SGU.
Tid: 2012-2014
Vad var problemet? Sedimenten i viken var kraftigt förorenade från ett f.d. garveri som varit verksamt i området. Åtgärder behövdes på grund av stor risk för spridning av föroreningarna till Östersjön.
Vad gjordes? 175 000 m3 sediment behandlades genom grävmuddring, avvattning och stabilisering.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efterkontrollen som genomfördes 2020–2021 visade på en 96% reduktion av krom och 95% reduktion av kvicksilver i viken.
Vad kostade det? 285 miljoner kr.
Huvudman: Valdemarsviks kommun.
Tid: 1999–2024
Vad var problemet? Läderfabrik förföll mitt i samhället. Krom och arsenik i byggnader, i marken på fabriksområdet, i villaträdgårdar, i ett skogsområde, i deponier och i sedimenten i ån.
Vad gjordes? Den fd Läderfabriken revs, ån leddes om och förorenad jord och sediment schaktades bort. Totalt kördes 150 000 ton förorenat material bort. Inneslutning av runt 100 000 ton förorenade massor. Reaktiv barriär installerades för att rena förorenat grundvatten.
Hur gick det? Det mesta gick enligt plan, men den reaktiva barriären fungerar bara delvis. Alla åtgärdsmål uppfyllts förutom att vissa restriktioner på djupet kvarstår på fabriksområdet.
Vad kostade det? ca 156 mkr.
Huvudman: Klippans kommun.
Tid: 2005-2022
Vad var problemet? Kvicksilverhalten i bl.a. fisk var 14 ggr högre i Notviken än utanför Spridning av kvicksilver från viken.
Vad gjordes? Sugmuddring och avvattning av 10 000 ton förorenade sediment, bla fibersediment.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är under utvärdering.
Vad kostade det? 73 miljoner kr
Huvudman: Luleå kommun
Tid: 1993-1994
Vad var problemet? Höga halter PCB i fisk till följd av utsläpp från numera nedlagt returpappersbruk uppströms Järnsjön.
Vad gjordes? 150 000 m3 fibersediment innehållandes 400 kg PCB muddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Hur gick det? Tre år efter avslutad åtgärd hade halten PCB i gädda sjunkit från 2,7 mg/kg till 0,2 mg/kg färskvikt. Åtgärdsmålet på 0,4 mg/kg hade uppnåtts.
Vad kostade det? 46 mkr.
Huvudman: Hultsfreds kommun.
Tid: 2020-2021
Vad var problemet? Komplex föroreningsbild på gammalt industriområde i Norrköpings hamn, där kommunen planerat att bygga bostäder.
Vad gjordes? En yta om 400 m2 och 1 600 m3 behandlades med termisk avdrivning och täcktes sedan med stenkross samt ett skikt biokol ovan medelgrundvattennivån.
Hur gick det? Åtgärden uppfyllde uppställda åtgärdsmål och inga restriktioner bedöms behövas för den framtida markanvändningen.
Vad kostade det? 20 mkr
Huvudman: Norrköpings kommun.
Tid: 1999–2025
Vad var problemet? Föroreningar från sediment i hamnbassängen spreds till Östersjön.
Vad gjordes? 400 000 m3 förorenade sediment muddrades och delar övertäcktes.
Vad kostade det? 627 mkr.
Huvudman? Oskarshamns kommun
Tid: 1999–2004
Vad var problemet? Fiberrika sediment innehållandes kvicksilver och PCB från returpappersverk förorenade en grund östersjövik.
Vad gjordes? 160 000 m3 sediment sugmuddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Vad kostade det? 115,5 mkr.
Huvudman: Västerviks kommun