Tid: 1995-2004
Vad var problemet? Höga halter av kvicksilver uppmärksammades i fisk och sediment, risk för dricksvattentäkten Mälaren.
Vad gjordes? Övertäckning av ca 79 ha fibersedimentbotten med konstgjort sediment, samt mindre muddring.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan, uppföljning genomfördes 2004–2013. Åtgärdsmålet uppfylldes.
Vad kostade det? 68 miljoner kr
Huvudman: Nykvarns kommun.
Tid: 2005-2019
Vad var problemet? Höga halter kvicksilver och PAH i fibersediment som till följd av exploatering i området ökade risken för spridning av föroreningarna
Vad gjordes? Ca 17 700 m2 fibersediment täcktes med erosionsskydd och krossat berg.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är uppnått.
Vad kostade det? 40-50 miljoner kr
Huvudman: Bonava AB och NCC
Tid: 2005-2022
Vad var problemet? Kvicksilverhalten i bl.a. fisk var 14 ggr högre i Notviken än utanför Spridning av kvicksilver från viken.
Vad gjordes? Sugmuddring och avvattning av 10 000 ton förorenade sediment, bla fibersediment.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är under utvärdering.
Vad kostade det? 73 miljoner kr
Huvudman: Luleå kommun
Tid: 2020-2022
Vad var problemet? Höga halter dioxiner i mark, byggader och sediment, samt stor risk för spridning av dioxin till sjön Stora Rängen som utgör vattentäkt för Linköpings tätort.
Vad gjordes? 20 700 m3 mark behandlades med schaktning, 2000 m3 sediment behandlades med grävmuddring.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efter övertäckning av kvarlämnade föroreningar med geotextil och krossat berg uppfylldes åtgärdsmålen.
Vad kostade det? ca 35,7 mkr.
Huvudman: Linköpings kommun.
Tid: 1993-1994
Vad var problemet? Höga halter PCB i fisk till följd av utsläpp från numera nedlagt returpappersbruk uppströms Järnsjön.
Vad gjordes? 150 000 m3 fibersediment innehållandes 400 kg PCB muddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Hur gick det? Tre år efter avslutad åtgärd hade halten PCB i gädda sjunkit från 2,7 mg/kg till 0,2 mg/kg färskvikt. Åtgärdsmålet på 0,4 mg/kg hade uppnåtts.
Vad kostade det? 46 mkr.
Huvudman: Hultsfreds kommun.
Tid: 1999–2004
Vad var problemet? Fiberrika sediment innehållandes kvicksilver och PCB från returpappersverk förorenade en grund östersjövik.
Vad gjordes? 160 000 m3 sediment sugmuddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Vad kostade det? 115,5 mkr.
Huvudman: Västerviks kommun
Tid: 2005 till 2007
Vad var problemet? Fibersediment och kvicksilver från pappersbruk ledde till höga halter metylkvicksilver i sediment och organismer.
Vad gjordes? 255 000 m3 fibersediment sugmuddrades och pumpades in i geotuber, som deponerades lokalt.
Vad kostade det? 126 mkr
Huvudman: Hultsfreds kommun.