Befintliga vägledningar om hållbara åtgärder

 

{slider title=”Naturvårdsverket Rapport 5978 Att välja efterbehandlingsåtgärd (2009)” class=”blue solid”}

Vägledningen kan i sina generella drag användas för hantering av fibersediment. Hållbarhet beskrivs explicit i vägledningen genom övergripande åtgärdsmål och vägledningen är tydlig med att de övergripande åtgärdsmålen ska formuleras tidigt i processen, alltså innan beslut om undersökning tas. Dessa mål ska sedan följa med i hela utrednings-, genomförande- och uppföljningskedjan. 

Övergripande åtgärdsmål ska beskriva vad man vill uppnå med en efterbehandlingsåtgärd, dvs. vilken användning eller funktion som området ska ha efter genomförd åtgärd. Nationella, regionala eller lokala miljömål, eller andra utgångspunkter och policys kan ligga till grund för hur de övergripande åtgärdsmålen formuleras. Miljöbalken och miljökvalitetsmålen är viktiga instrument som syftar till att främja en ekologisk hållbar utveckling. (De globala målen för hållbar utveckling tillkom först 2015 varför dessa inte nämns i vägledningen, som utkom 2009).

Utifrån övergripande åtgärdsmål formuleras de mätbara åtgärdsmålen och dessa ska ha en tydlig koppling till de övergripande åtgärdsmålen. De mätbara åtgärdsmålen tas fram med underlag i riskbedömningen i en riskvärderingsprocess och  bör kontrolleras efter genomförd åtgärd.

För åtgärderna formuleras åtgärdskrav i form av utförandekrav, funktionskrav och egenskapskrav i syfte att nå de mätbara åtgärdsmålen och därigenom de övergripande åtgärdsmålen.

{/sliders}

{slider title=”ISO 18504 Standard för hållbar sanering (2017)” class=”blue solid”}

ISO 18504 är en standard för hållbar sanering av jord och grundvatten men är även applicerbar för ytvatten och sediment. Standarden är kortfattad och lättläst. Hållbarhet beaktas uppdelat på de tre dimensionerna miljö, ekonomi och sociala dimensioner. Standarden anger nyckelaspekter som bör ingå i beskrivandet av mål som åtgärden ska uppnå, men också för att utvärdera hållbarheten i olika åtgärdsalternativ. Standarden föreslår att indikatorer för måluppfyllnad och mätenheter för dessa indikatorer tas fram.

Standarden innehåller definitioner på ett antal termer som är bra att utgå ifrån. I Faktarutan nämns några.

ISO 18504 Standard för hållbar sanering, terminologi

Hållbar utveckling

ISO 18504 definierar hållbar utveckling i enlighet med Brundtlandrapporten ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”, med tillägget att hållbar utveckling handlar om att integrera de större förväntningarna på samhället som helhet på hög livskvalitet, hälsa och välstånd med miljömässig rättvisa och upprätthållning av jordens förmåga att stödja liv, i all dess diversitet.

Hållbar återutveckling (redevelopment)

En del av hållbar utveckling som resulterar i att åter kunna använda övergivna, försummade, underutnyttjade och potentiellt förorenade platser på ett sätt som ökar deras miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar.

Hållbar regenerering (regeneration)

En del av hållbar utveckling som vänder den ekonomiska, sociala och miljömässiga nedgången av platsen.

Hållbar sanering (remediation)

Eliminering och/eller kontroll av oacceptabla risker på ett säkert och snabbt sätt samtidigt som det miljömässiga, sociala och ekonomiska värdet av arbetet optimeras.

Indikator

En egenskap som representerar en hållbarhetseffekt, antingen nytta eller negativ effekt, som kan användas för att jämföra mellan alternativa saneringsstrategier, som omfattar en eller flera saneringstekniker och/eller institutionella kontroller, för att utvärdera deras relativa prestanda.

Ex. utsläpp av växthusgaser.

Mätenhet

Mätning av en indikator.

Ex. CO2-ekvivalenter.

{/sliders}

{slider title=”Sustainable Remediation Forum (SURF)” class=”blue solid”}

Forumet för hållbar sanering (SURF) främjar användningen av hållbara metoder under utredningar, konstruktioner, sanering, ombyggnad och övervakning av förorenade platser, med målet att balansera ekonomisk livskraft, bevara naturresurser och biologisk mångfald och förbättra livskvaliteten i omgivande samhällen.

Forumet har en webbplattform och lägger ut information och länkar till vägledningar, verktyg, fallstudier, webinars, arrangemang, m.m.

Forumet har sitt ursprung i USA men har inspirerat till många internationella grupper, exempelvis SuRF-UK.

{/sliders}

{slider title=”Forskningsprojektet TREASURE (Snowball et al., 2019)” class=”blue solid”}

Kapitel 8 i TREASURE-rapporten presenterar ett förslag på metodik för hållbarhetsbedömning av åtgärder för att åtgärda fiberhaltiga sediment. Metodiken baseras framförallt på Naturvårdsverkets vägledning 5978, ISO 18504 och Arm et al., 2019.

 {/sliders}

Referenser

Arm, M., Göransson, G., Helgesson, H., Kiilsgaard, R., Lundqvist, U., Zetterlund, M. (2019). Hållbar samhällsplanering med Backcasting-SAMLA. En metodbeskrivning. Statens geotekniska institut, SGI, Linköping, 2019-05-03.

ISO (2017). Soil quality – Sustainable remediation. ISO standard 18504.

Jernelöv, A. (1992). Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. SOU 1992:58. Rapport från Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A). Stockholm.

Naturvårdsverket (2009). Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Rapport 5978. Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket (2018). Sveriges miljömål. https://www.sverigesmiljomal.se.

Snowball, I., Apler, A., Dahlberg, A.K., Frogner-Kockum, P., Göransson, G., Hedfors, J., Holmén. M., Josefsson, S., Kiilsgaard, R., Kopf, A., Löfroth, H., Nylander, P., O’Regan, M., Paul, C., Wiberg, K., Zillén, L. 2020, TREA-SURE – Targeting Emerging Contaminated Sediments Along the Uplifting Northern Baltic Coast of Sweden for Remediation, En sammanfattning av ett fyraårigt forskningsprojekt om fiberbankar inom forskningsprogrammet TUFFO, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping, 2020-07-07.

Sustainable Remediation Forum (SURF). https://www.sustainableremediation.org/.

WCED (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. United Nations, Transmitted to the General Assembly as an Annex to document A/42/427 – Development and International Cooperation: Environment.