Sugmuddring

  • Viskan

    Tid: 2018–pågående
    Vad var problemet? Textil- och verkstadsindustrier har förorenat sedimenten i Viskan och nedströms Borås i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. Erosion riskerar att sprida föroreningarna ytterligare.
    Vad görs? Åtgärdsförberedande fas mellan 2020–2025, åtgärd påbörjas tidigast 2028 och förväntas pågå i tre år. Därefter efterkontroll ett antal år.
    Vad kostar det? Förundersökning inkl. kommande åtgärder, från 70 mkr–440 mkr
    Huvudman: Borås Stad.

     

  • Håstaholmen

    Tid: 2018–2023

    Vad var problemet? I området Håstaholmen fanns en stor punktkälla för dioxinspridning, vilket innebar en risk för spridning till Bottenviken.

    Vad gjordes? 16 300 m3 sediment behandlades med sugmuddring och avvattning med geotuber.  

    Hur gick det? Åtgärden genomfördes enligt plan, alla åtgärdsmål anses vara uppfyllda.   

    Vad kostade det? 39 miljoner kr.

    Huvudman: Hudiksvalls kommun.

  • Valdemarsviken

    Tid: 2012-2014
    Vad var problemet?  Sedimenten i viken var kraftigt förorenade från ett f.d. garveri som varit verksamt i området. Åtgärder behövdes på grund av stor risk för spridning av föroreningarna till Östersjön.
    Vad gjordes? 175 000 m3 sediment behandlades genom grävmuddring, avvattning och stabilisering.    
    Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efterkontrollen som genomfördes 2020–2021 visade på en 96% reduktion av krom och 95% reduktion av kvicksilver i viken.   
    Vad kostade det? 285 miljoner kr.
    Huvudman: Valdemarsviks kommun.

  • Karlshäll

    Tid: 2005-2022
    Vad var problemet? Kvicksilverhalten i bl.a. fisk var 14 ggr högre i Notviken än utanför Spridning av kvicksilver från viken.
    Vad gjordes? Sugmuddring och avvattning av 10 000 ton förorenade sediment, bla fibersediment.
    Hur gick det? Åtgärdsmålet är under utvärdering.
    Vad kostade det? 73 miljoner kr
    Huvudman: Luleå kommun

  • Järnsjön

    Tid: 1993-1994
    Vad var problemet? Höga halter PCB i fisk till följd av utsläpp från numera nedlagt returpappersbruk uppströms Järnsjön. 
    Vad gjordes? 150 000 m3 fibersediment innehållandes 400 kg PCB muddrades, avvattnades och deponerades lokalt. 
    Hur gick det? Tre år efter avslutad åtgärd hade halten PCB i gädda sjunkit från 2,7 mg/kg till 0,2 mg/kg färskvikt. Åtgärdsmålet på 0,4 mg/kg hade uppnåtts. 
    Vad kostade det? 46 mkr.
    Huvudman: Hultsfreds kommun.

  • Örserumsviken

    Tid: 1999–2004
    Vad var problemet? Fiberrika sediment innehållandes kvicksilver och PCB från returpappersverk förorenade en grund östersjövik.
    Vad gjordes? 160 000 m3 sediment sugmuddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
    Vad kostade det? 115,5 mkr.
    Huvudman: Västerviks kommun

  • Svartsjöarna

    Tid: 2005 till 2007 
    Vad var problemet? Fibersediment och kvicksilver från pappersbruk ledde till höga halter metylkvicksilver i sediment och organismer.
    Vad gjordes? 255 000 m3 fibersediment sugmuddrades och pumpades in i geotuber, som deponerades lokalt.
    Vad kostade det? 126 mkr
    Huvudman: Hultsfreds kommun.