Tid: 2018–2023
Vad var problemet? I området Håstaholmen fanns en stor punktkälla för dioxinspridning, vilket innebar en risk för spridning till Bottenviken.
Vad gjordes? 16 300 m3 sediment behandlades med sugmuddring och avvattning med geotuber.
Hur gick det? Åtgärden genomfördes enligt plan, alla åtgärdsmål anses vara uppfyllda.
Vad kostade det? 39 miljoner kr.
Huvudman: Hudiksvalls kommun.
Tid: 1995-2004
Vad var problemet? Höga halter av kvicksilver uppmärksammades i fisk och sediment, risk för dricksvattentäkten Mälaren.
Vad gjordes? Övertäckning av ca 79 ha fibersedimentbotten med konstgjort sediment, samt mindre muddring.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan, uppföljning genomfördes 2004–2013. Åtgärdsmålet uppfylldes.
Vad kostade det? 68 miljoner kr
Huvudman: Nykvarns kommun.
Tid: 2005-2019
Vad var problemet? Höga halter kvicksilver och PAH i fibersediment som till följd av exploatering i området ökade risken för spridning av föroreningarna
Vad gjordes? Ca 17 700 m2 fibersediment täcktes med erosionsskydd och krossat berg.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är uppnått.
Vad kostade det? 40-50 miljoner kr
Huvudman: Bonava AB och NCC
Tid: 2020-2022
Vad var problemet? Höga halter dioxiner i mark, byggader och sediment, samt stor risk för spridning av dioxin till sjön Stora Rängen som utgör vattentäkt för Linköpings tätort.
Vad gjordes? 20 700 m3 mark behandlades med schaktning, 2000 m3 sediment behandlades med grävmuddring.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efter övertäckning av kvarlämnade föroreningar med geotextil och krossat berg uppfylldes åtgärdsmålen.
Vad kostade det? ca 35,7 mkr.
Huvudman: Linköpings kommun.
Tid: 1999–2025
Vad var problemet? Föroreningar från sediment i hamnbassängen spreds till Östersjön.
Vad gjordes? 400 000 m3 förorenade sediment muddrades och delar övertäcktes.
Vad kostade det? 627 mkr.
Huvudman? Oskarshamns kommun