Muddringsmetoder - Översikt

Vad innebär muddring?

Muddring innebär att (förorenade) sediment avlägsnas från ett vattenområde för att behandlas och omhändertas på land eller i undantagsfall dumpas inom ett annat vattenområde. Det finns många olika typer av muddringsutrustningar som i princip kan hänföras till en av följande kategorier:

  • Grävmuddring (mekanisk muddring), där någon typ av skopa används för losstagning och för att lyfta sediment från botten till en pråm eller lastbil för borttransport.
  • Sugmuddring (hydraulisk muddring), där sediment sugs upp och pumpas från botten till en pråm för borttransport eller direkt till land. Vanligtvis används någon typ av mekanisk losstagning av sedimenten men sugmuddring kan också ske som slamsugning utan föregående losstagning.
  • Frysmuddring, där plattor med cirkulerande köldmedium används för frysning av sediment som sedan kan lyftas till en pråm för borttransport.

Grävmuddring och sugmuddring har använts sedan lång tid tillbaka medan frysmuddring är en relativt ny metod som utvecklats särskilt för muddring av förorenade sediment.

För vilken typ av föroreningar och områden är metoden lämplig?

Muddring kan användas för i stort sett alla typer av föroreningsämnen. Genom valet av muddringsutrustning kan metoden anpassas för olika förekomstformer och sedimenttyper. Metoden är lämplig framför allt i områden där in situ-metoder inte kan användas p.g.a. krav på vattendjup, planerad exploatering och starka erosionskrafter m.m.

Hur fungerar metoden?

Vid muddring av förorenade sediment bör om möjligt särskilt anpassad utrustning användas, för att begränsa uppgrumling och partikulär spridning av förorenade sediment. Vid grävmuddring eftersträvas användning av en s.k. miljöskopa, en skopa som efter losstagning av sediment på botten är helt sluten när den lyfts genom vattenpelaren. Vid sugmuddring eftersträvas skonsam losstagning i skydd av nedfällbara skärmar varefter transporten sker i sluten ledning. Frysmuddring är en teknik som tagits fram särskilt för att partikulär spridning ska förhindras vid losstagning och lyftning, genom att de förorenade sedimenten fryses ihop till fasta block.

Då muddring i sig enbart är ett sätt att avlägsna förorenade sediment så behövs alltid någon form av omhändertagande. Behandling av muddrade sediment omfattar vanligen avvattning (särskilt vid sugmuddring) och/eller stabilisering/solidifiering (kan vid grävmuddring utföras utan föregående avvattning) men kan även omfatta behandling för avskiljning eller destruktion av föroreningar med samma metoder som vid behandling av förorenad jord. Ofta sker det slutliga omhändertagandet genom deponering, ibland i lokala deponier som anläggs för de förorenade sedimenten. Förorenade sediment från hamnmuddringar kan efter stabilisering/solidifiering ofta användas som fyllnadsmassor för utbyggnad av nya hamnytor.

skiss muddring1

Figur 1. Principskiss, exempel på utrustning som används vid grävmuddring (ej skalenlig). Illustration av Peter Harms-Ringdahl

Hur lång tid tar behandlingen?

Det finns mudderverk i varierande storlekar och kapaciteten kan anpassas efter behovet (tillgänglig tid). Begränsande brukar i stället vara behandlingsanläggningens, framför allt avvattningens kapacitet. Denna beror i sin tur på vilka avvattningskrav som ställs och en optimering måste göras där tillgänglig tid för efterbehandling, krav på avvattningsresultat och kostnader och tillgång till behandlingsytor är parametrar som måste beaktas. För att optimera processen och tidsåtgången är det vanligt att muddring utförs dagtid medan avvattningsanläggningen drivs dygnet runt.

Vill du veta mer? Läs vidare i den födjupade metodbeskrivningen.