Viktiga frågeställningar avseende porgasextraktion

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla?

Porgasextraktion används huvudsakligen organiska kolväten med högt innehåll av VOC.

Har de föroreningsämnen som behandlingen avser tillräckligt höga ångtryck för att metoden ska fungera?

Var kan man behandla?

Metoden används i första hand för behandling av källzoner i omättad zon. Metoden kan användas även för plymbehandling i omättad zon.

Föreligger den aktuella föroreningen uteslutande i omättad zon?

Markegenskaper?

En förutsättning för att metoden skall fungera är att jorden är relativt genomsläpplig. Grovmo/finsand, liksom flertalet moränjordar, utgör ”gränsfall” ur behandlingssynpunkt. Vidare bör relativt homogena förhållanden vad avser gaspermeabilitet råda inom det område som ska behandlas. T.ex. försvåras behandlingen avsevärt vid varviga jordlagerföljder med växelvis förekomst av finkorniga och grovkorniga skikt/lager.

Är jorden tillräckligt genomsläpplig för att metoden ska fungera? Förekommer varvighet (ler- och siltvarv) i jordlagerföljden?

Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav?

Åtgärdsmål/åtgärdskrav vid porgasextraktion bör avse föroreningshalterna i både jord (fastfas) och i porgas efter genomförd behandling. Den ökade syresättningen i omättad zon som uppkommer till följd av att porgas extraheras, leder ofta till biologisk nedbrytning i form av aerob respiration.

Mot bakgrund därav bör uppsatta åtgärdsmål, utöver de primära föroreningarna, även omfatta förekomsten av eventuella nedbrytningsprodukter/metaboliter.

Omfattar uppsatta åtgärdsmål även eventuella nedbrytningsprodukter/ metaboliter?

Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar?

Ökad syresättning av den omättade zonen kan leda till att redoxförhållandena förändras. Därmed kan också mobiliteten hos de metaller som förekommer i jorden komma att förändras.

Vilka andra föroreningar än de man avser att behandla föreligger inom det förorenade området och hur kan dessa föroreningar påverkas av att redoxförhållandena förändras till följd av ökad syresättning?

Omgivningspåverkan miljö?

Metoden kan orsaka okontrollerad VOC-avgång, med negativ påverkan på inomhus- och omgivningsluft som följd.

Hur säkerställs det att VOC inte okontrollerat avgår till inomhus- eller omgivningsluft i samband med efterbehandlingsentreprenaden.

Omgivningspåverkan hälsa?

Metoden kan orsaka okontrollerad VOC-avgång, med negativ påverkan på inomhus- och omgivningsluft som följd. Buller vid installation och drift av pumpar kan påverka omgivningen negativt.

Hur säkerställs det att VOC inte okontrollerat avgår till inomhus- eller omgivningsluft i samband med efterbehandlingsentreprenaden.

Arbetsmiljörisker?

De huvudsakliga riskmomenten utgörs av inandning av hälsoskadliga gaser och risk för explosion p.g.a. ansamling av alkaner/ alkener i cisterner, rörledningar och andra slutna utrymmen.

Vilka skyddsåtgärder vidtas med avseende på de arbetsmiljörisker som föreligger?

Risk för driftstörningar?

Metoden är i regel beroende av kontinuerlig strömförsörjning.

Hur säkerställer entreprenören att behandlingen inte avbryts till följd av längre eller kortvariga elavbrott?

Tidsaspekter?

I normalfallet uppgår behandlingstiden till mellan 12 månader och 36 månader. Den sammanlagda behandlingstiden, inklusive inledande pilotskaleförsök, underskrider sällan ett år.

Ofta är markområdet tillgängligt även under behandlingsperioden Dock är det viktigt att säkerställa att såväl vakuumextraktions-anläggningen som installerade kontroll- och extraktionsbrunnar förblir tillgängliga under hela behandlingsperioden.

Är vakuumextraktions-anläggningen med tillhörande kontroll- och extraktionsbrunnar placerade så att de förblir åtkomliga under hela behandlingsperioden?

Ekonomi?

Kostnaden är beroende av flera faktorer, bl.a. fördelningen mellan VOC och semi-VOC. Tillämpas bioventing, med tillförsel av näringsämnen ökar den sammanlagda behandlingskostnaden. Tillförsel av förvärmd luft innebär också en ökad kostnad, men kan samtidigt bidra till att tidsåtgången reduceras.

Kommer bioventing eller tillförsel av förvärmd luft att behöva tillämpas?

Energi- och resursförbrukning?

Energiförbrukningen bedöms kunna minimeras genom att merparten av efterbehandlingen utförs under sommarhalvåret. Vid tillämpning vintertid eller i kallt klimat erfordras tillsats av förvärmd luft vilket leder till ökad energiförbrukning.

Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli? Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen?

Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering?

Jordlagerföljd liksom jordlagrens gaspermeabilitet bör vara noggrant kartlagd innan en fullskalebehandling baserad på porgasextraktion projekteras. Det är också viktigt att beakta större fluktuationer i grundvattenytans nivå, eftersom porgasextraktion endast kan utföras i omättad zon.

Pilotskaleförsök rekommenderas innan behandling i full skala projekteras.

Föreligger ett tillräckligt utredningsunderlag för att åtgärden ska kunna projekteras och upphandlas?

Behov av förberedelser vid etablering?

Behandlingen kan ta relativt lång tid, ibland 2-3 år, vilket innebär krav på hur anläggningen lokaliseras i förhållande till både befintlig och framtida bebyggelse och infrastruktur.

Är framtida förändringar i t.ex. bebyggelse och markanvändning beaktade vid planeringen av den aktuella efterbehandlingsåtgärden?

Behov av kontroll under utförande?

Provtagning av porgas bör ske vid flera tillfällen under behandlingsfasen, men bör föregås av att anläggningen för vakuumextraktion varit avstängd under något dygn.

Vilka provtagningar är planerade under driftfasen?

Behov av uppföljning efter utförande?

Uppföljande provtagning av jord och porgas bör ske under en period efter slutförd behandling, bl.a. för att säkerställa att någon återkontaminering inte förekommer.

I vilken utsträckning kommer uppföljande provtagning av jord och porgas att ske efter slutförd behandling?

Behov av information till närboende och allmänhet?

Närboende kan uppleva oro och obehag vid entreprenadarbetena för installation och under drift från eventuellt buller från drift av pumpar under. Okontrollerad avgång för VOC kan även oroa närboende.

Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlingsarbetena påbörjas?