Viktiga frågeställningar avseende övervakad naturlig nedbrytning

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla?

Både metaller och organiska föroreningar kan behandlas. En förutsättning för att metoden ska kunna tillämpas är en naturligt pågående reningsprocess.

Finns det förutsättningar för att med rimlig säkerhet kunna verifiera och kvantifiera en naturligt pågående reningsprocess?

Var kan man behandla?

För föroreningar som kräver syre för reningsprocessen är den omättade zonen mer lämplig, medan behandling under grundvattenzonen är lämplig för ämnen som inte kräver syre för reningsprocessen. En förutsättning för att metoden ska kunna tillämpas är att något akut/omedelbart saneringsbehov inte föreligger.

Föreligger ett akut saneringsbehov med avseende på den aktuella föroreningen?

Markegenskaper?

En förutsättning för tillämpning är att nedbrytnings- eller reningsprocessen ska vara möjlig att kontrollera/övervaka. För detta ändamål krävs detaljerad kännedom om jordartsstratigrafi och hydrogeologiska förhållanden.

Är jordartsstratigrafi och hydrogeologiska förhållanden kartlagda?

Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav?

Åtgärdsmål och åtgärdskrav vid naturlig övervakad nedbrytning brukar normalt avse föroreningshalter inom och/eller nedströms det behandlade området. Det är dock viktigt att inte enbart den primära föroreningen analyseras, utan också tänkbara nedbrytningsprodukter/ metaboliter.

Omfattar uppsatta åtgärdsmål även tänkbara nedbrytningsprodukter/ metaboliter?

Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar?

Vissa organiska föroreningsämnen är, liksom metaller och oorganiska ämnen, persistenta mot biologisk nedbrytning och påverkas inte av en naturligt pågående nedbrytningsprocess.

Vilka andra föroreningsämnen än biologiskt nedbrytbara organiska ämnen ingår i den aktuella jord- eller grundvattenföroreningen?

Omgivningspåverkan miljö?

Biologisk nedbrytning kan under vissa omständigheter leda till uppkomst av nedbrytningsprodukter med högre toxicitet och/eller mobilitet än den ursprungliga föroreningen?

Vilka nedbrytningsprodukter kan förväntas uppkomma och vad medför dessa för risker?

Omgivningspåverkan hälsa?

Biologisk nedbrytning kan under vissa omständigheter leda till uppkomst av nedbrytningsprodukter med högre toxicitet och/eller mobilitet än den ursprungliga föroreningen, vilket t.ex. skulle kunna påverka dricksvattenkvaliteten negativt i närbelägna brunnar.

Vilka nedbrytningsprodukter kan förväntas uppkomma och vad medför dessa för risker?

Arbetsmiljörisker?

Naturlig övervakad nedbrytning förknippas generellt inte med några större arbetsmiljörisker utöver de risker som alltid föreligger i samband med arbete inom förorenade områden.

Vilka skyddsåtgärder vidtas med avseende på de arbetsmiljörisker som föreligger?

Risk för driftstörningar?

Metoden inkluderar i normalfallet inga aktiva efterbehandlingsåtgärder och därför inte känslig för driftstörningar.

Kräver den övervakning/kontroll som planeras kontinuerlig el- och/eller vattenförsörjning?

Tidsaspekter?

Metoden är i regel förknippad med långa behandlingstider (år- decennier). Det är i allmänhet möjligt att nyttja markområdet under pågående efterbehandling. Dock är det viktigt att säkerställa att kontrollbrunnar förblir tillgängliga under hela behandlingsperioden.

Föreligger det något behov av att nyttja markområdet för andra ändamål under saneringsperioden? Hur säkerställs att kontrollbrunnar förblir tillgängliga även vid ändrad markanvändning?

Ekonomi?

Metoden är i normalfallet förknippad med låga kostnader, men med tiden kan kostnaderna för övervakning/ kontroll och genomförda utredningsinsatser bli förhållandevis höga. Det kan föreligga mer kostnadseffektiva metoder om syftet t.ex. är att inom en rimlig tid uppnå fastställda åtgärdsmål.

Vilka alternativ till naturlig övervakad nedbrytning bedöms föreligga för den aktuella föroreningen och till vilken kostnad kan aktiv sanering ned till fastställda åtgärdsmål genomföras?

Energi- och resursförbrukning?

Själva metoden förbrukar ingen extern energi, utan huvuddelen av energi- och resursförbrukning är kopplad till undersöknings- och övervakningsprogram.

Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli? Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen?

Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering?

Innan beslut fattas om att tillämpa naturlig övervakad nedbrytning erfordras omfattande undersökningsarbeten för att verifiera att en naturlig nedbrytningsprocess och/eller ”självreningsprocess” av annat slag pågår inom det förorenade området. Processen ska också kunna kvantifieras och det ska vara möjligt beräkna hur föroreningshalterna kommer att utvecklas över tiden.

Har genomförda undersökningsarbeten kunnat visa att naturlig övervakad nedbrytning kan tillämpas för den aktuella föroreningen?

Föreligger ett tillräckligt utredningsunderlag för att åtgärden ska kunna projekteras och upphandlas?

Behov av förberedelser vid etablering?

Eftersom behandlingen ofta måste pågå under en lång tidsperiod (år – decennier) är det viktigt att t.ex. kontrollbrunnar placeras så att de kan användas även i ett längre tidsperspektiv.

Är framtida förändringar i t.ex. bebyggelse och markanvändning beaktade vid lokalisering av kontrollbrunnar?

Behov av kontroll under utförande?

Metoden är baserad på fortlöpande kontroll och övervakning av en verifierad naturlig nedbrytnings- eller självreningsprocess.

Föreligger en kontrollplan för att säkerställa att föroreningshalterna i jord, grundvatten och i förekommande fall porgas reduceras över tiden?

Behov av uppföljning efter utförande?

Eftersom metoden normalt inte inbegriper några aktiva åtgärdsinsatser är ”uppföljning efter utförande” inte relevant i sammanhanget.

Behov av information till närboende och allmänhet?

Föroreningssituationen och undersökningar kan i sig orsaka en oro för de närboende, men metoden som sådan innebär ett mycket lågt orosmoment.

Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlingsarbetena påbörjas?