Viktiga frågeställningar avseende flerfasextraktion

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla? Metoden är särskilt väl lämpad för behandling av VOC, men används även för semi-VOC. Vilka typer av föroreningar föreligger och kan dessa förväntas vara behandlingsbara med metoden?
Var kan man behandla?
Metoden används ofta för behandling av föroreningar lokaliserad till den övre delen av grundvattenzonen och i den kapillära zonen, strax ovanför grundvattennivån. Förorening i flera faser - gasfas, vattenlöslig fas och fri produktfas – omhändertas i ett och samma behandlingskoncept. Metoden används främst för källzon.
Avser åtgärden en källzon eller en spridningsplym? Hur är föroreningen lokaliserad i relation till grundvattennivån?
Markegenskaper? Optimala behandlingsför-hållanden anses vara jordlagerföljder med måttlig-hög genomsläpplighet, t.ex. sand och silt. Är det förorenade områdets markegenskaper kartlagda?
Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav? Åtgärdsmål och åtgärdskrav vid flerfasextraktion bör lämpligen avse föroreningshalterna i jord och grundvatten inom och i anslutning till det behandlade området. Eftersom metoden kan leda till uppkomst av nedbrytningsprodukter/metaboliter till följd av inducerad kemisk och biologisk nedbrytning bör eventuella riktvärden utöver den primära föroreningen även avse möjliga nedbrytningsprodukter. Omfattar uppsatta åtgärdsmål även möjliga nedbrytningsprodukter?
Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar? I de fall grundvattenpumpning tillämpas (vilket inte alltid är fallet!) kan grundvattenavsänkningen medverka till att föroreningar som inte behandlas mobiliseras och blir mer spridningsbenägna. Vilka andra föroreningar än de man avser att behandla föreligger inom det förorenade området och hur kan dessa påverkas av vakuumextraktion och grundvattenavsänkning?
Omgivningspåverkan miljö? Det ökade luftflödet som uppstår vid flerfasextraktion, liksom eventuell grundvattenavsänkning då grundvattenpumpning tillämpas, kan i vissa fall leda till mobilisering och okontrollerad spridning av fri fas. Hur säkerställs det att okontrollerad spridning av fri fas inte uppkommer?
Omgivningspåverkan hälsa? Metoden kan orsaka okontrollerad VOC-avgång, med negativ påverkan på inomhus- och omgivningsluft som följd. Buller vid anläggningsarbeten och drift av pumpar kan påverka omgivningen negativt. Hur säkerställs det att VOC inte okontrollerat avgår till inomhus- eller omgivningsluft i samband med efterbehandlingsentreprenaden.
Arbetsmiljörisker? De huvudsakliga riskmomenten utgörs av inandning av hälsoskadliga gaser och risk för explosion p.g.a. ansamling av alkaner/alkener i cisterner, rörledningar och andra slutna utrymmen. Vilka skyddsåtgärder vidtas med avseende på de arbetsmiljörisker som föreligger?
Risk för driftstörningar? Det är flera moment som måste fungera samtidigt vid tillämpning av flerfasextraktion - t.ex. vakuumextraktion, grundvatten-pumpning och omhändertagande av fri fas - vilket kan medföra att en liten störning kan få stora konsekvenser. Hur säkerställer entreprenören att behandlingen inte avbryts eller försvåras till följd av längre eller kortvariga driftavbrott?
Tidsaspekter? Behandlingen behöver ofta pågå under en period av 12 månader eller mer för att uppsatta åtgärdsmål ska uppnås.Ofta är markområdet tillgängligt för verksamhetsutövaren även under behandlingsperioden Dock är det viktigt att säkerställa att såväl extraktionsanläggningen som installerade kontroll- och extraktionsbrunnar förblir tillgängliga under hela behandlingsperioden. Är extraktionsanläggningen med tillhörande kontroll- och extraktionsbrunnar placerade så att de förblir åtkomliga under hela behandlingsperioden?
Ekonomi? Kostnaden påverkas av en rad faktorer, som t.ex. behovet av grundvattenpumpning, vattenbehandling, omhändertagande av fri fas, antalet extraktionsbrunnar m.m. Behövs samtliga föreslagna behandlingssteg, eller skulle t.ex. vakuumextraktion kunna ersätta grundvattenpumpning?
Energi- och resursförbrukning? Utrustning för vakuumextraktion i kombination med pump- och vattenbehandlingsanläggning svarar i normalfallet för merparten av energiförbrukningen. Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli? Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen?
Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering? Föroreningsutbredningen och föroreningens fasfördelning måste vara noggrant kartlagd innan åtgärden projekteras. Likaså måste markegenskaperna vad gäller gas- och vätskepermeabilitet i formationen vara kartlagda. Föreligger ett tillräckligt utredningsunderlag för att åtgärden ska kunna projekteras och upp-handlas?
Behov av förberedelser vid etablering? Behandlingen kan ta relativt lång tid, ibland upp till ett par år, vilket innebär krav på hur anläggningen lokaliseras i förhållande till både befintlig och framtida bebyggelse och infrastruktur. Är framtida förändringar i t.ex. bebyggelse och markanvändning beaktade vid planeringen av den aktuella efterbehandlingsåtgärden?
Behov av kontroll under utförande? Provtagning av porgas, grundvatten och jord bör ske vid flera tillfällen under behandlingsfasen, men bör föregås av att anläggningen varit avstängd tillräckligt länge för att man ska kunna erhålla ett representativt prov. Vilka provtagningar är planerade under driftfasen?
Behov av uppföljning efter utförande? Eftersom en risk för återkontaminering föreligger, främst från lågpermeabla zoner i kapillär- eller grundvattenzonen med innehåll av fri fas, bör efterkontroll utföras, i regel upp till ett år efter avslutad behandling. Efterkontrollen bör i första hand vara inriktad på grundvattenprovtagning, men även provtagning av porgas och jord kan ingå för att utesluta eventuella återkontamineringseffekter. När kommer uppföljande provtagningar att utföras och vad omfattar de?
Behov av information till närboende och allmänhet? Metoden involverar borrning, installation av ledningar och drift av pumpar som kan oroa eller vara störande för närboende. Vilka problem och olägenheter kan närboende/allmänhet komma att uppleva? Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlingsarbetena påbörjas?