Viktiga frågeställningar avseende fytosanering

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla?

Metoden kan tillämpas på alla föroreningar som tas upp eller binds av växter. Exempel på föroreningar som behandlats med fytosanering är olika tungmetaller (bly, kadmium, zink m.fl.) och organiska ämnen som klorerade alifater, petroleumkolväten och klorerade pesticider.

Är de föroreningar som finns i området behandlingsbara med hjälp av fytosanering?

Var kan man behandla?

Metoden är begränsad till växternas rotdjup. Det innebär att föroreningarna, vid tillämpning in situ, bör vara ytligt (max 2,5 meter) lokaliserade i jordprofilen.

Är den aktuella föroreningen lokaliserad ytligt eller föreligger den även på större djup i jordprofilen och når den aktuella artens rötter ned till föroreningens max djup?

Markegenskaper?

Metoden är delvis beroende av jordartsförhållanden och dess permeabilitet. I lågpermeabla jordar kan växternas rötter få svårt att nå ner till önskat djup.

Är jordartsstratigrafi och permeabilitetsförhållanden kartlagda?

Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärds-krav?

Åtgärdsmål och åtgärdskrav

vid fytosanering brukar normalt avse föroreningshalterna inom det förorenade området efter genomförd behandling. Vid tillämpning av fytostabilisering bör åtgärdsmålen i första hand vara inriktade på föroreningshalter i grund- och/eller ytvatten nedströms det behandlade området.

Avser behandlingen fytoextraktion eller fytostabilisering?

Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar?

Alla föroreningsämnen tas inte upp av växter. Förmågan att ta upp olika föroreningar skiljer sig åt mellan olika vätskor.

Vilka andra föroreningsämnen än de som är möjliga att behandla genom fytoextraktion och/eller fytostabilisering förekomer i den aktuella jord- eller grundvattenföroreningen?

Omgivningspåverkan miljö?

Vid fytoextraktion överförs föroreningarna från jordprofilen till växternas biomassa. Växterna måste därefter omhändertas för behandling, genom t.ex. biologisk nedbrytning, förbränning eller motsvarande.

Föreligger en plan för när växterna ska skördas och hur biomassan därefter ska omhändertas?

Omgivningspåverkan hälsa?

Växtsanering kan leda till ökad biologisk aktivitet i jordprofilen vilket i sin tur kan leda till biologisk nedbrytning och uppkomst av metaboliter med högre toxicitet och/eller mobilitet än den ursprungliga föroreningen. Buller och damning vid anläggningsarbeten kan även påverka omgivningen negativt.

Vilka nedbrytnings-produkter kan förväntas uppkomma och vad medför dessa för hälso-risker?

Arbetsmiljörisker?

Växtsanering förknippas generellt inte med några större arbetsmiljörisker utöver de risker som alltid föreligger i samband med arbete inom förorenade områden.

Vilka skyddsåtgärder vidtas med avseende på de arbetsmiljörisker som föreligger?

Risk för driftstörningar?

Planterade växter kan behöva bevattnas med jämna mellanrum, vilket kräver tillgång till vatten.

Kräver de planterade växterna bevattning och hur anordnas detta? Finns det risker med att använda bevattna med vattnet från området?

Tidsaspekter?

Behandlingen kan behöva pågå under flera växtsäsonger. Markområdet kan under saneringsentreprenaden i regel inte tas i anspråk för andra ändamål.

Föreligger det något behov av att nyttja markområdet för andra ändamål under saneringsperioden? Hur påverkas föroreningsspridningen under vinterhalvåret när växterna inte är aktiva?

Ekonomi?

Det kan föreligga mer kostnadseffektiva behandlingsmetoder om syftet t.ex. är att avlägsna stora föroreningsvolymer under en relativt kort tidsperiod.

Finns det ett behov av att under en relativt kort tidsperiod avlägsna signifikanta föroreningsvolymer?

Energi- och resursförbrukning?

Energiförbrukningen bedöms som relativt låg. Dock kan bevattning och tillförsel av näring/gödningsmedel behövas.

Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli? Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen?

Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering?

Metodens tillämpbarhet är i regel begränsad till den övre delen av jordprofilen. Föroreningar på större djup är i allmänhet inte åtkomliga för växtsanering. Bänkskaleförsök i klimatkammare kan erfordras för att säkerställa de valda växternas förmåga att ta upp och/eller binda den aktuella föroreningen under en växtsäsong eller en hel årscykel.

Har den aktuella föroreningens utbredning i djupled kunnat kartläggas med rimlig säkerhet ?

Föreligger resultat från genomförda bänkskale-försök i t.ex. klimatkammare med den valda växtsorten?

Behov av förberedelser vid etablering?

Eftersom behandlingen ofta måste pågå under en relativt lång tidsperiod (ibland under flera år) är det viktigt att det område som ska behandlas inte behöver tas i anspråk för andra ändamål under behandlingsperioden.

Är framtida förändringar i t.ex. bebyggelse och markanvändning beaktade vid planeringen av den aktuella efterbehandlingsåtgärden?

Behov av kontroll under utförande?

Generellt behövs periodiskt återkommande kontroll av föroreningshalterna i jord och/eller grundvatten för att verifiera behandlingens effektivitet. Dessutom bör föroreningsupptaget i växterna undersökas genom provtagning/analys av biomassa.

Föreligger en kontrollplan för att säkerställa att föroreningshalterna i jord och/eller grundvatten reduceras i tillräcklig grad för att fastställda åtgärdsmål ska kunna uppnås?

Behov av uppföljning efter utförande?

Efter genomförda åtgärder är det viktigt att säkerställa att inte restförorening finns kvar inom det behandlade området.

Vilka provtagningar/ana-lyser är planerade att genomföras då åtgärden avslutats?

Behov av information till närboende och allmänhet?

Föroreningssituationen och anläggningsarbeten kan orsaka en oro för de närboende, men metoden som sådan innebär ett mycket lågt orosmoment.

Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlingsarbetena påbörjas?