Viktiga frågeställningar avseende inneslutning och barriärteknik

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla?

Metoden är bäst lämpad för föroreningar (såväl organiska som oorganiska) som inte är behandlingsbara på annat sätt

Kan den aktuella föroreningen behandlas med annan teknik som innebär att ingående föroreningsämnen destrueras?

Var kan man behandla?

Metoden kan tillämpas i omättad eller mättad zon, företrädesvis på källzoner.

Avser åtgärden en källzon eller en spridningsplym?

Markegenskaper?

Det finns i allmänhet ett större behov av att innesluta föroreningar i permeabla jordar, eftersom föroreningsspridningen i lågpermeabla jordar kan vara liten även utan att några spridningsbegränsande åtgärder vidtas.

Är permeabilitetsförhållandena i det förorenade området klarlagda?

Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav?

Åtgärdsmålen i samband med inneslutningsåtgärder brukar vanligtvis omfatta föroreningshalterna i grund- och/eller ytvatten nedströms det behandlade området.

Finns det möjlighet att ta representativa grund- eller ytvattenprover nedströms det område som avses behandlas för att efter genomförda åtgärder klarlägga inneslutningens effekt på utlakningen och spridningen av föroreningar?

Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar?

Metoden innebär att föroreningskällan helt eller delvis innesluts. Detta påverkar även utlakning/spridning av andra föroreningar än de som primärt avses åtgärdas.

Vilka andra föroreningar än de man avser att behandla föreligger inom det förorenade området?

Omgivningspåverkan miljö?

Åtgärder baserade på inneslutning/barriärteknik medför i regel inte någon omgivningspåverkan i sig. Det föreligger dock alltid en viss risk för att inne-slutningen med tiden ”glöms bort” och att den skadas vid framtida markingrepp, med ökat föroreningsläckage som följd.

Vilka åtgärder vidtas för att inneslutningen /barriären inte ska ta skada av framtida markingrepp?

Omgivningspåverkan hälsa?

Metoden brukar i sig inte förknippas med några hälsorisker för t.ex. förbipasserande eller kringboende. Buller och damning vid anläggningsarbetena kan förekomma.

Behöver någon form av försiktighetsmått vidtas med avseende på hälsopåverkan?

Arbetsmiljörisker?

Metoden brukar i sig inte förknippas med några arbetsmiljörisker utöver de som alltid föreligger i samband med arbeten inom och i anslutning till förorenade områden.

Vilka skyddsåtgärder vidtas med avseende på de arbetsmiljörisker som föreligger?

Risk för driftstörningar?

Metoden är i regel inte beroende av t.ex. kontinuerlig el- och/eller vattentillgång.

Finns det något moment i anläggningsskedet som kräver kontinuerlig el- och/eller vattentillgång

Tidsaspekter?

Det går i regel relativt snabbt att installera en inneslutning. Området är dock i allmänhet inte möjligt att ta i anspråk för ändra ändamål under anläggningsskedet.

Föreligger det något behov av att nyttja markområdet för andra ändamål under saneringsperioden?

Ekonomi?

Inneslutning/barriärteknik tillämpas i regel enbart där andra åtgärdslösningar – som syftar till att destruera eller omvandla den aktuella föroreningen – inte är möjliga att tillämpa.

Är det möjligt att med annan metod destruera föroreningskällan och i så fall till vilken kostnad?

Energi- och resursförbrukning?

Energiåtgången under anläggningsskedet är i regel måttlig, men framställningen av de tätdukar/liners och andra barriärmaterial som används kan vara energi- och resurskrävande.

Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli? Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen?

Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering?

Eftersom metoden i allmänhet syftar till att helt eller delvis innesluta en föroreningskälla är det mycket viktigt att källzonens utbredning i yt- och djupled är noggrant kartlagd. Om syftet enbart är att med hjälp av vertikala barriärer avlänka en grundvattenström erfordras att de hydrogeologiska förhållandena vid objektet är kartlagda i detalj.

Föreligger ett tillräckligt utredningsunderlag för att åtgärden ska kunna projekteras och upphandlas?

Behov av förberedelser vid etablering?

Föroreningen måste vara åtkomlig för anläggning av barriär.

Är föroreningen åtkomlig för åtgärden ifråga?

Behov av kontroll under utförande?

Anläggning av horisontella och vertikala tätskikt/barriärer erfordrar i allmänhet omfattande kontroll under utförandeskedet.

Föreligger en kontrollplan som omfattar samtliga kvalitetskritiska moment under anläggningsskedet?

Behov av uppföljning efter utförande?

Effekterna av barriären måste följas upp under lång tid, t.ex. genom provtagning av yt- och grundvatten nedströms det behandlade området.

Vilka provtagningar/ analyser är planerade att utföras sedan åtgärden implementerats?

Behov av information till närboende och allmänhet?

I samband med anläggningsarbetena kan tyngre maskiner orsaka buller och damning som kan oroa närboende och allmänhet.

Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlingsarbetena påbörjas?