Viktiga frågeställningar avseende air sparging

Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Det kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Dokumentet är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

Relevanta frågeställningar

Information

Att besvara inför tillämpning av metoden

Vad kan man behandla?

Air sparging är primärt en in situ-behandlingsmetod avsedd för grundvatten som förorenats av flyktiga kolväten (VOC), som t.ex. enklare petroleumkolväten och lättflyktiga klorerade lösningsmedel. Metoden har i kombination med biostimulering även en viss tillämpbarhet för semi-VOC.

Utgörs grundvattenföroreningen främst av VOC (flyktiga kolväten)?

Var kan man behandla?

Metoden tillämpas uteslutande i mättad zon, både på källzoner och för behandling av spridningsplymer.

Är föroreningen lokaliserad under grundvattennivån? Finns det behov av kompletterande åtgärder ovan grundvattennivån?

Markegenskaper?

Varken porgasextraktion, direkt volatilisering eller stripping bedöms fungera tillfredsställande vid en hydraulisk konduktivitet underskridande 1x10-5m/s. Det innebär att t.ex. grovmo/finsand, och ett flertal moränjordar, utgör ”gränsfall” ur behandlingssynpunkt. Vidare bör relativt homogena akviferförhållanden råda.

Är jordlagerförhållandena - med fokus på hög- respektive lågpermeabla zoner - kartlagda?

Föreligger tillräcklig information om permeabilitetsförhållandena i det förorenade området?

Utformning av mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav?

Åtgärdsmål/åtgärdskrav vid air sparging bör avse förorenings-halterna i den behandlade delen av grundvattenzonen. Eftersom luftinjektering i flera fall leder till biologisk nedbrytning bör - utöver de primära föroreningarna - uppsatta åtgärdsmål även omfatta förekomsten av eventuella nedbrytningsprodukter.

Innefattar mätbara åtgärdsmål även möjliga nedbrytningsprodukter?

Närvaro av andra föroreningar än den som metoden behandlar?

Air sparging kan medverka till att föroreningar som inte behandlas mobiliseras och blir mer spridningsbenägna.

Vilka andra föroreningar än de som behandlingen avser föreligger inom det förorenade området? Finns det behov av kompletterande åtgärder för dessa?

Omgivningspåverkan miljö?

Ett alltför högt injektionstryck kan leda till hydraulisk uppspräckning och ett okontrollerat utflöde av föroreningar i grundvattenzonen. Ändrade redoxförhållanden kan påverka spridningen av föroreningar, främst av krom och arsenik.

Vilka försiktighetsmått vidtas för att undvika hydraulisk uppspräckning? Hur kontrolleras det att uppspräckning inte sker? Finns det föroreningar vars spridningsbenägenhet kan öka av förändrade redoxförhållanden?

Omgivningspåverkan hälsa?

Metoden kan orsaka okontrollerad VOC-avgång, med negativ påverkan på inomhus- och omgivningsluft som följd. Buller vid anläggningsarbeten och från luftpumpar kan även påverka omgivningen negativt.

Hur säkerställs det att VOC inte okontrollerat avgår till inomhus- eller omgivningsluft i samband med genomförandet.

Arbetsmiljörisker?

De huvudsakliga riskmomenten utgörs av inandning av hälsoskadliga gaser och risk för explosion p.g.a. ansamling av alkaner/alkener i cisterner, rörledningar och andra slutna utrymmen i anläggningen för air sparging.

Vilka arbetsmiljörisker har identifierats? Vilka skyddsåtgärder vidtas med anledning av dessa?

Risk för driftstörningar?

Metoden är i regel beroende av kontinuerlig strömförsörjning.

Hur säkerställs det att behandlingen inte avbryts till följd av avbrott i strömförsörjningen? Finns det andra konsekvenser med avbrott i strömförsörjningen?

Tidsaspekter?

I normalfallet uppgår behandlingstiden till mellan 12 månader och 36 månader. Den sammanlagda behandlingstiden, inklusive inledande pilotskaleförsök, underskrider sällan ett år.

Ofta är markområdet tillgängligt även under behandlingsperioden Dock är det viktigt att säkerställa att luftinjekterings- och extraktionsutrustningen och brunnar för kontroll, injektion och extraktion förblir tillgängliga under hela behandlingsperioden.

Är anläggningen med tillhörande kontroll-, injektions- och extraktionsbrunnar placerade så att de förblir åtkomliga under hela behandlingsperioden?

Ekonomi?

Metoden är förhållandevis kostnadseffektiv vid optimala behandlingsförutsättningar.

Vilka faktorer kan förväntas påverka kostnadsbilden i det aktuella projektet?

Energi- och resursförbrukning?

Kompressor- eller fläktanläggning svarar för merparten av energi- och resursförbrukningen i ett behandlingssystem för air sparging.

Hur stor förväntas energi- och resursförbrukningen att bli? Vilka åtgärder vidtas för att minimera energi- och resursförbrukningen?

Behov av detaljerade åtgärds- och projekteringsutredningar före upphandling och implementering?

Föroreningens utbredning i yt- och djupled måste vara noggrant kartlagd innan ett behandlings-system för air sparging projekteras. Luft/gas för avdrivning av VOC måste alltid injekteras under föroreningsnivån, varför föroreningens utbredning i djupled utgör en kritisk faktor. Pilotskaleförsök rekommenderas innan behandling i full skala projekteras.

Är kunskapen tillräckligt stor om föroreningssituationen, dess utbredning i yt- och djupledd samt markens beskaffenhet för att kunna projektera och genomföra åtgärden?

Behov av förberedelser vid etablering?

Behandlingen kan ta relativt lång tid, ibland 2-3 år, vilket innebär krav på hur anläggningen lokaliseras i förhållande till både befintlig och framtida bebyggelse och infrastruktur.

Är nuvarande respektiveframtida förändringar i t.ex. bebyggelse och markanvändning beaktade vid planeringen av den aktuella efterbehandlingsåtgärden?

Behov av kontroll under utförande?

Grundvattenprover måste kontinuerligt tas under behandlingsperioden för att klarlägga behandlingseffekten och jämföra med förväntat resultat. Grundvattenproverna tas i separata grundvattenrör. Om grundvattenrören är placerade inom influensradien för luftinjektering, bör provtagning inte ske under pågående inblåsning, utan tas då luftinblåsningen varit avstängd under en period av något eller några dygn.

Kommer grundvattenprover att tas kontinuerligt för kontroll av behandlingsresultat?

Är grundvattenbrunnarna placerade så att de kan påverkas av pågående luftinjektering? Finns det möjligheter att tidigt kunna justera behandlingen om resultaten avviker från det förväntade resultatet?

Behov av uppföljning efter utförande?

Efter avslutad behandling bör grundvattenprovtagning fortgå under en relativt lång tidsperiod (minst ett år) för att med någorlunda säkerhet utesluta eventuella återkontamineringseffekter.

Hur sker uppföljning för att säkerställa att metoden har haft avsedd effekt och att ingen återkontaminering skett?

Behov av information till närboende och allmänhet?

Närboende kan uppleva oro och obehag på grund av anläggningsarbetena, eventuellt buller från luftpumpar och risken för okontrollerad avgång av VOC till omgivningen.

Hur och i vilken omfattning kommer närboende och berörd allmänhet att informeras innan efterbehandlings-arbetena påbörjas samt under pågående åtgärd? Vilken information lämnas vid driftstörningar eller motsvarande som kan påverka omgivningen?