Metoder

För att förenkla navigeringen på hemsidan har metodbeskrivningarna delats upp efter vilket medium de avser att behandla, och därefter efter om de genomförs in situ eller ex situ. Vissa av metoderna kan genomföras både in situ och ex situ och listas då på båda platserna. Metodbeskrivningarna är baserade på behandlingsprocessen och inom respektive metod finns det ofta flera olika tekniker för att uppnå samma resultat. Till exempel så rymmer åtgärdsmetoden ”termisk behandling” in situ, beskrivningar av de olika teknikerna ånguppvärmning, konduktiv uppvärmning och resistivitetsuppvärmning. Vi har försökt att få med så många tekniker som möjligt, däremot presenteras medvetet inga enskilda produkter som företag erbjuder. Under uppbyggnadsfasen (2015) av Åtgärdsportalen var arbetet fokuserat på att beskriva tekniker för förorenad jord och som är relativt etablerade på marknaden. Hösten 2017 kompletterades dessa med åtgärdsmetoder för förorenat vatten, med fokus på länsvatten. Februari 2018 så tillkom metodbeskrivningar för förorenade sediment.  Framöver kommer fler och fler tekniker att läggas till, närmast är avvattningsmetoder för behandling av muddrade förorenade sediment.

Metoderna på Åtgärdsportalen beskrivs översiktligt och fördjupat. Översikten är till för de läsare som inte är så insatta i förorenade områden och vill få en snabb överblick av hur metoden fungerar. Fördjupningen syftar till att ge detaljerad kunskap om genom vilka processer metoderna verkar, vilka möjligheter och begränsningar de har och under vilka förutsättningar de kan användas. För att underlätta förståelsen så finns det även en ordlista på Åtgärdsportalen. Metodbeskrivningarna och informationen på www.atgardsportalen.se skall inte användas som en manual för att genomföra en åtgärd, utan för öka kunskapen om åtgärdsmetoderna och de för- och nackdelar som alternativen har. SGF och de organisationer som har medverkat till informationen på Åtgärdsportalen kan inte hållas ansvariga för skador eller olägenheter som uppkommer till följd av användningen av texterna som presenteras på Åtgärdsportalen.

Innan en åtgärd genomförs bör de involverade parterna försöka få en bild av vilket resultat som kan uppnås och hur processen för att nå dit kommer att se ut. Det är viktigt att alla i projektet har samma bild av vilka åtgärdsmål som metoden kan uppnå och hur dessa ska kontrolleras. Ibland kan det röra sig om att minska halterna, eller den totala föroreningsmängden, men det kan även röra sig om att begränsa exponering eller spridning, och då bör detta återspeglas i åtgärdsmålen. För att uppnå önskat resultat är det ofta nödvändigt att kombinera flera metoder. I större projekt kan det vara lämpligt att först modellera och göra pilotstudier för att sedan följa upp under åtgärdsprocessen med provtagning så att man kan göra modifieringar av systemet tidigt i processen, vilket kan leda till både kostnads- och tidsbesparingar.

Under respektive metod finns även ett dokument med viktiga frågeställningar. Detta dokument är i första hand avsett för att vara ett stöd för verksamhetsutövare, andra beställare och tillsynsmyndigheter genom att belysa viktiga frågeställningar som bör hanteras innan en metod appliceras. Frågeställningarna  kan även användas av konsulter och entreprenörer för att förbereda svar på frågor som kan uppstå i en tillståndsprocess. Listan med frågor är ingen checklista, och långt ifrån heltäckande, utan tar upp några av de återkommande frågeställningar som finns inom efterbehandlingsprojekt. Det kan även vara ett stöd för att väcka tankar kring metoderna och vad de uppnår. Dokumentet bör ses och användas som ett komplement till den ”fördjupade metodbeskrivningen” för respektive metod.

De olika metoderna används ofta under helt olika förutsättningar och för att behandla olika typer av förorenade områden. Då kostnaderna för varje metod varierar kraftigt beroende på de lokala förhållandena, har vi inte presenterat några uppgifter om kostnader i metodbeskrivningarna. Även med avseende på resursförbrukning så varierar denna kraftigt mellan olika metoder. Vi har beskrivit aspekter som är bra att känna till när det gäller energi- och resursförbrukning: För närmare information om hur energi- och resursförbrukningen kan minimeras vid tillämpning av flera av efterbehandlingsmetoderna hänvisas till det amerikanska naturvårdsverkets (USEPAs) hemsida rörande s.k. green remediation: http://cluin.org/greenremediation/. SGF har även tagit fram ett verktyg för att beräkna koldioxidutsläpp och information om detta finns också under menyn ”metoder”.

Under menyn Länkar och referenser så återfinns de källor som vi har använt, samt annan information som kan vara till nytta.

Informationen på hemsidan uppdateras kontinuerligt. Saknar du något som du tycker bör vara med på Åtgärdsportalen, eller har synpunkter på en metodbeskrivning, så får du gärna skriva till info@atgardsportalen.se. Det enklaste sättet att hålla sig uppdaterad om vad som händer på hemsidan är att anmäla sig som medlem. Medlemmar får utskick om nya saker som händer inom området och vilka uppdateringar som görs på hemsidan.

SGF är huvudman för hemsidan och initierade projektet hösten 2013. Naturvårdsverket, SGI och Trafikverket har möjliggjort projektet genom att finansiera arbetet. För att ge Åtgärdsportalen legitimitet har en bred referensgrupp tillsatts för att granska materialet som publiceras. I referensgruppen ingår bland annat representanter från Naturvårdsverket, SGI, SGU, Länsstyrelserna och privata aktörer med lång erfarenhet av efterbehandling. Metodbeskrivningarna och informationen på www.atgardsportalen.se skall inte användas som en manual för att genomföra en åtgärd, utan syftar till öka kunskapen om åtgärdsmetoderna och de för- och nackdelar som alternativen har. SGF och de organisationer som medverkat till informationen på Åtgärdsportalen kan inte hållas ansvariga för skador eller olägenheter som uppkommer till följd av användningen av texterna som presenteras på Åtgärdsportalen.