PCB

PCB (polychlorinated biphenyls) är derivat av bifenyl med 1-10 kloratomer. De har funnits i en mängd formuleringar med olika kloreringsgrad, de som ingår i analysen PCB7 är:

PCB 28 (3 klor)
PCB 52
PCB 101
PCB 118
PCB 138
PCB 153
PCB 180 (7 klor)

Förekomst och användning

PCB började användas på 1920-talet som isolator i kondensatorer och transformatorer, främst pga sina goda isolerande och brandsäkra egenskaper. Användningen utökades under åren till en mängd andra områden. PCB förbjöds helt 1978 och räknas som ett av de värsta miljögifterna någonsin.

Spridningsvägar

PCB är mycket persistent, anrikas i näringskedjan och metaboliseras och bryts ned endast långsamt i mark och vatten. Då många kongener binder hårt till partiklar är spridningen främst partikelbunden. De flyktigare kongenerna kan också förekomma i gasfas, men den huvudsakliga spridningen sker via damm och partikelbunden transport i grundvatten.

Miljöeffekter

Flera PCB-kongener har visats ge leverskador som kan övergå i cancer. Hudskador (klorakne) liknande de som många andra polyklorerade organiska ämnen orsakar är frekventa. Föroreningar av polyklorerade dibensodioxiner och dibensofuraner har påvisats i många PCB-formuleringar (se avsnitt om dioxiner och furaner).

Källor

Jan-Olof Levin AB, 2015, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Möjliga åtgärdsmetoder

Läs mer under respektive metod för att bättre kunna bedömma om metoden är möjlig att använda i en specifik föroreningssituation.

In situ

Fytosanering

Inneslutning/barriärteknik

Stabilisering/solidifiering

 

Ex situ

Deponering

Gräv- och schaktsanering

Jordtvättning

Termisk behandling - enbart där temperaturen för metoden överskrider kokpunkten för de specifika kongenerna