PAH

PAH (Polycyclic Aromatic Hydrocarbons) är polycykliska föreningar med varierande antal sammanbundna (”fused”) bensenringar, från tvåringar (naftalen) till föreningar med 6-8 bensenringar. PAH16 enligt nedan är en grupp som ofta används som analysstandard, dock ingår många fler ämnen i gruppen PAH.

Naftalen
Acenaftylen
Acenaften
Fluoren
Fenantren
Antracen
Fluoranten
Pyren
Benso(a)antracen
Krysen
Benso(b)fluoranten
Benso(k)fluoranten
Benso(a)pyren
Dibenso(ah)antracen
Benso(ghi)perylen
Indeno(123cd)pyren

Förekomst och användning

PAH bildas vid all förbränning av kolväten. Allmänbefolkningen exponeras främst luftburet genom bilavgaser och småskalig vedeldning. EU har i luftkvalitetdirektivet reglerat halten av PAH genom ett gränsvärde för benso(a)pyren i utomhusluft. Den viktigaste källan till PAH för industriell användning är stenkolstjära som är en biprodukt vid koksframställning och innehåller mer än 300 olika PAH plus fenoler och kväve- och svavelföreningar. Stenkolstjäran fraktioneras till kreosot, stenkolstjära och beck. Dessa produkter har en omfattande användning, framför allt för impregneringsändamål. Kreosotimpregnering är numer i stort sett förbjuden inom EU men den tidigare omfattande impregneringsverksamheten innebär gigantiska framtida saneringsproblem. Främst är det träimpregnering, men även husgrunder o dyl har behandlats med beck/tjära i gångna tider. Idag används för dessa ändamål petroleumbaserad tjära som innehåller mycket lägre halter PAH. Detta gäller även vägasfalt.

Framställningen av stadsgas har inneburit att ett stort antal gasverk runt om i Sverige allvarligt har kontaminerat omgivningarna med PAH.

Spridningsvägar

Lågmolekylära relativt vattenlösliga föreningar som lågmolekylära PAH, fenoler, kväveföreningar och svavelföreningar sprids lätt med grundvatten. Medelstora och högmolekylära PAH (partikulära) sprids främst partikelbundet med strömmande vatten eller via damm.

Miljöeffekter

Många PAH, främst 4-6-ringar, är starkt cancerframkallande. Alla är giftiga för levande organismer. PAH är dessutom reaktiva, och oxo- och nitro-PAH bildas lätt i miljön. Effekterna av dessa föreningar är fortfarande i stor utsträckning okända. Vid nedbrytning bildas kortare kolväten som kan vara mer spridningsbenägna och ha andra miljöeffekter än ursprungsprodukten.

Källor

Jan-Olof Levin AB, 2015

Möjliga åtgärdsmetoder

Läs mer under respektive metod för att bättre kunna bedömma om metoden är möjlig att använda i en specifik föroreningssituation.

Jord

In situ

Biologisk behandling
Fytosanering
Grundvattenpumpning och behandling
Inneslutning/barriärteknik

Jordtvätt
Kemisk oxidation

Termisk behandling
Övervakad naturlig självrening

 

Ex situ

Biologisk behandling

Deponering

Gräv- och schaktsanering
Jordtvätt
Termisk behandling

Sediment

In situ
Övervakad naturlig självrening
AC-baserad tunnskiktsövertäckning
Förstärkt övervakad naturlig självrening
Isolationsövertäckning

Ex situ
Muddringsmetoder

Vattenreningsmetoder

Filtrering
Gravimetrisk oljeavskiljning
Sedimentering