Klorerade alifater

De viktigaste klorerade alifaterna är derivat av metan och etan med varierande antal kloratomer och mättnad. De viktigaste är:

Diklormetan
1,1-dikloretan
1,2-dikloretan
1,2-diklorpropan
Triklormetan
Tetraklormetan
Hexakloretan
Cis-1,2-dikloreten
Perkloretylen
Trans-1,2-dikloreten
1,1,1-trikloretan
1,1,2-trikloretan
Trikloreten
Tetrakloreten
Vinylklorid

Förekomst och användning

Klorerade alifater används främst som lösningsmedel. Dels inom kemtvättsindustrin och även vid metallbehandling som avfettningsmedel (främst trikloretylen). 

Spridningsvägar

Många av de klorerade alifaterna är tyngre än grundvatten och kan även penetrera genom betong och andra relativt täta skikt och spridas långt ned i markprofilen. Även om de relativt sett har låg vattenlöslighet så räcker det med mycket låga koncentrationer i grundvatten för att det ska utgöra en hälsorisk. Många av ämnena är lättflyktiga och sprids även genom porgas eller luften. Bostäder på mark förorenad med kloralifater kan därför få luftföroreningar av dessa ämnen. Mätningar av kloralifater ska alltid göras i sådana bostäder/lokaler. Här är en video som visar spridning genom en sprickzon och vidare till en akvifär och nedan är en skiss på hur spridningen i en markprofil kan se ut. Klorerade alifater är en grupp ämnen som kan vara problematisk ur undersökningssynpunkt och SGF i rapporten SGF 2011:2 "Klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten - Att tänka på inför provtagning och upphandling" beskrivit detta närmare.

DNAPL2

Figur 1. Skiss över spridning i en markprofil av en klorerad förorening som är tyngre än vatten. Illustration av Peter Harms-Ringdahl

Miljöpåverkan

Många av ämnena är giftiga i mycket låga halter och är både cancerframkallande samt kan verka irriterande på hud och ögon. Naturvårdsverket har angett referenskoncentrationer utifrån giftighet för ett flertal kloralifater i inomhusluft.

Källor

Naturvårdsverket (http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Klorerade-organiska-amnen/TOC/ 2014-02-18)

Jan-Olof Levin AB, 2015, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Möjliga åtgärdsmetoder

Läs mer under respektive metod för att bättre kunna bedömma om metoden är möjlig att använda i en specifik föroreningssituation.

In situ
Air Sparging
Biologisk behandling – Dehalogenering
Flerfasextraktion
Fytosanering – På grund av att föroreningarna ofta förekommer på stort djup, dit växternas rötter ej når, är fytosanering ofta inte möjligt
Grundvattenpumpning och behandling - Främst skyddspumpning
Inneslutning/barriärteknik
Jordtvätt
Kemisk oxidation
Kemisk reduktion
Porgasextraktion - Som komplement till andra metoder eller för att begränsa spridning i porluft
Termisk behandling
Övervakad naturlig självrening

Ex situ - Baseras på att schaktning är möjlig, något som kan vara  problematiskt på grund av att föroreningarna ofta förekommer på stort djup

Biologisk behandling
Deponering
Gräv- och schaktsanering
Jordtvätt
Termisk behandling