Miljörisker

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som ett utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till  från användare av Åtgärdsportalen t.o.m. 28 februari.

Vad vill vi skydda?
Vad skiljer riskbedömning av fibersediment från andra förorenade sediment?
Vad kan hända på lång sikt?
Jämförvärden

Avsnittet handlar om att bedöma riskerna med föroreningar, inte risker kopplade till efterbehandlingsåtgärder

Vad vill vi skydda?

Det är principiellt viktigt att komma ihåg att det inte bara är de organismer som eventuellt lever i fiberbankarna eller de fiberrika sedimenten som är skyddsvärd utan även de organismer och den miljö som kunnat förväntas om fibermaterialet och dess föroreningar inte funnits. Att livsmiljön (för)störts av fibrer så att andra och färre organismer lever där oavsett föroreningsnivå (t.ex. på grund av syrebrist) ger inte per automatik en störd botten som referensnivå. Sedimenten och dess (potentiella) organismer har inte ett lägre skyddsvärde för att den fiberrika matrisen i sig orsakar en störning. Fibersediment utan övriga föroreningar är därför inte att se som en opåverkad miljö och ett referensområde bör således inte ha förhöjda halter av fibrer.

Vad skiljer riskbedömning av fibersediment från andra förorenade sediment?

Beroende på om det är en fiberbank som bedöms, ett område med fiberrika sediment eller om det handlar om minerogena sediment med en mindre inblandning av fibermaterial så kan en miljöriskbedömning kan skilja sig markant från eller vara snarlik en riskbedömning för andra typer av förorenade sediment. Övergången kan vara gradvis från något som snarare utgör en deponi av fibrer till något som mer är av karaktären en botten störd av material och föroreningar (se även kapitel Platsförhållanden).

För fiberbankar behöver det särskilt beaktas att såväl fibrerna som de föroreningar som fiberbanken innehåller påverkar närområdet och att den naturliga miljön är påverkad och oftast nära utslagen. Vissa organismer kan överleva men de kan då skilja sig från de som skulle återfunnits på platsen under ostörda förhållanden (kapitel Makrofauna).

För högre eller lägre koncentrationer av fibrer i fiberrika sedimentområden kan en bedömning kopplad till miljön på botten vara mer relevant, och liknar då mer en ”vanlig” riskbedömning av förorenade sediment. Ett första moment bör således vara att avgöra om det är relevant att bedöma risker för sediment- och vattenlevande organismer, eller om risken är uppenbar.

Miljöriskbedömningen innefattar inte bara risker för bottnarna som sådana (sedimentlevande djur och växter), det är även centralt att utreda om det föreligger risk för att inlagrade föroreningar tas upp i näringsväven som berörs av de fiberrika sedimenten, vilket påverkas av många olika faktorer, läs mer i kapitel Spridningsförutsättningar.

 

Vad kan hända på lång sikt?

En riskbedömning innehåller såväl diagnos som prognos. I en miljöriskbedömning behöver man därför identifiera möjlig framtida påverkan på riskbilden. Det kan handla om förändrad användning av vattenområden och mark, ändrade vattenflöden och vattennivåer som effekt av klimatförändringar eller landhöjning. Andra skyddsobjekt än de som gäller idag kan bli aktuella, och graden av exponering kan förändras så att risken ökar eller minskar. Om delar av fiberbankar stiger ökar tillgängligheten för fåglar och kanske landlevande djur och fiberbanken kan bli mer utsatt för väder och vind med ökad risk för spridning. 

Jämförvärden

För riskbedömning av förorenade sediment finns inga generella riktvärden framtagna för svenska förhållanden i dagsläget (2019), och inte heller några framtagna med hänsyn till fiberbankar. Det finns dock några sammanställningar av värden som uppmätta halter kan relateras till och som kan ge ett stöd i bedömningen. Samtliga är inriktade mot miljörisker:

  • Miljökvalitetsnormer (MKN) för sediment finns för ett fåtal ämnen i HaVs föreskrift HVMFS 2013:19 (1).

  • Norska gränsvärden och klassgränser för sediment (2)

  • Kanadensiska jämförvärden för skydd av akvatiskt liv (3)

  • Naturvårdsverkets förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen i NV rapport 5799 (4)

I samband med sitt arbete med att riskklassa fibersediment tog Länsstyrelsen i Västernorrland tillsammans med Golder fram en lista över tillämpliga jämförvärden för sediment (5). Listan togs fram år 2016 och jämförvärdena kan ha ändrats sedan dess, men den kan ändå ge en indikation på vilka jämförvärden som finns tillgängliga.

 

De effektbaserade jämförvärden som finns framtagna (t.ex. MKN-värden uttryckta för sediment i HVMFS 2013:19) har tagits fram för att man ska kunna uppskatta om halterna av olika ämnen kan ge toxiska effekter på främst bottenlevande evertebrater (ryggradslösa djur). Då fiberbankar ofta saknar bottenfauna begränsas nyttan av sådana effektbaserade värden. De kan möjligen användas i ett saneringssammanhang för att få en uppfattning om vilka halter som inte bör överskridas efteråt, för att möjliggöra återkolonisation av sedimenten.

I fiberrika sediment förekommer däremot bottenfauna och effektbaserade jämförvärden kan vara användbara för att förutsäga risk för effekter på bottenlevande evertebrater. Här bör dock noteras att flera av de effektbaserade jämförvärdena är uttryckta för en viss biotillgänglighet och att biotillgängligheten av olika föroreningar varierar beroende på fiberhalt (TREASURE).

Jämförvärden, länkar:

(1): https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/foreskrifter/register-vattenforvaltning/klassificering-och-miljokvalitetsnormer-avseende-ytvatten-hvmfs-201319.html

(2): https://www.miljodirektoratet.no/globalassets/publikasjoner/m608/m608.pdf
(3): https://www.ccme.ca/en/resources/canadian_environmental_quality_guidelines/
(4): https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5799-2.pdf
(5). https://www.lansstyrelsen.se/download/18.10adba9e1616f8edbc970e43/1526067894633/Bilaga%203-%20tekniskt%20pm%20om%20fiberbanksprojektets%20riktv%C3%A4rden.pdf