Fibersediment - inledning

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som ett utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till  från användare av Åtgärdsportalen t.o.m. 28 februari.

Läsanvisning
Bakgrund

Läsanvisning

Kunskapen om fibersediment bygger på relativt få undersökningar och åtgärder och tillgången på internationell kunskap och erfarenhet är begränsad. Kunskapen på denna webbplats baseras till största del på två svenska forskningsprojekt, TREASURE och FIBREM, och undersökningar genomförda av Sveriges Geologiska Undersökning ,(SGU) samt ett fåtal statligt eller privat finansierade undersökningar och åtgärder av förorenade fibersediment. Svenska geotekniska föreningen (SGF) vill därför understryka att det finns luckor i kunskapen om fibersediment och att informationen som presenteras här var den som var tillgänglig vid publiceringen av texterna. Forskningsprojekt pågår inom området, och det är även troligt att flera åtgärdsprojekt kommer att initieras inom en snar framtid. Målsättningen med Åtgärdsportalen är att uppdatera informationen kontinuerligt, men läsaren uppmanas även att själv söka efter material som har publicerats efter att texterna senast uppdaterades eller andra referenser som kan saknas i texterna. SGF vill även förtydliga att informationen som presenteras på sidan i största möjliga mån har försökt att fokusera på de aspekter som skiljer fibersediment från vanliga sediment, och därför försökt att undvika generell information om sediment. Författarna för respektive kapitel finns listade här

Till vänster finns en meny där ni ser strukturen för dokumentationen. 

 

Bakgrund

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvecklades en mer storskalig skogs- och trävaruindustri ur den småskaliga sågverksindustrin i Sverige. Verksamheterna, framförallt pappers- och massafabriker, genererade under åratal antropogent bearbetade träfibrer (se Figur 1) som släpptes ut till närliggande ytvatten och bildade fibersediment. Innan kravet om primär rening av avloppsvatten infördes 1969, släpptes processvatten med suspenderade cellulosafibrer och processkemikalier orenat ut till recipienterna. I områden med fibersediment förekommer ofta också trä- och barkflis från hantering av ved och timmer, se Figur 2 och 3 för exempel. På denna webbplats används begreppet fibersediment som ett samlingsbegrepp som omfattar både fiberbankar och fiberrika sediment.

FiberbankHallstanas small Fiberbank Sandviken small
Figur 1. Fibersediment med trådiga träfiber från fiberbank i Hallstanäs. Foto: Alizee Lehoux, Uppsala Universitet
Figur 2. Fibersediment från fiberbank med inslag av bark och trä från Sandviken. Foto: Alizee Lehoux, Uppsala Universitet

 

Fiberbankar är ett sediment i det närmaste enbart uppbyggt av fibrer med inslag av trä och barkflis. I hav och sjöar uppträder de i regel som en uppstickande form på relativt grunda bottnar nära land och i anslutning till utsläppspunkten, se Figur 4. Dessa fiberbankar ackumulerades då fiberhaltigt processvattnet släpptes ut nära fabriken. Vissa fiberbankar återfinns även relativt långt från land, exempelvis runt mynningen på ett längre avloppsrör nedlagt på bottnen. Fiberbanken har i dessa fall ofta formen av en kraterliknande vall runt mynningen på röret. För ett kort exempel på vad fiberbankar är finns en kort animering av SVT

 

Anna Karin dahlbergIMG 2782

Figur 3. Bild på frystorkat sediment från fiberbanken i Väja där fiberstrukturen tydligt kan ses. Foto: Anna-Karin Dahlberg, SLU.

I direkt anslutning till fiberbankar förekommer fiberrika sediment, ett bottenområde med naturliga sediment men med ett påtagligt innehåll av fibrer eller trä- och barkflis. Fiberrika sediment är ofta utspridda över en större yta än fiberbankar och befinner sig längre från utsläppskällan, se Figur 4.

Gränserna mellan fiberbankar och fiberrika sediment ä ofta är gradvisa och begränsningslinjer som redovisas i kartor representerar därför snarare en övergångszon än en skarp gräns. Särskilt gäller detta förhållande vid avgränsning av fiberrika sediment, vilka också kan ha en fläckvis utbredning inom den avgränsade ytan.

Förutom att fiberbankar och fiberrika sediment skiljer sig i sammansättning så har de även olika påverkan på bottenlevande organismer och möjligheten för åtgärdsmetoder skiljer sig, något som beskrivs mer i detalj i kommande kapitel.

 


principmodell fiberbank SGU

Figur 4. Principmodell för utbredning av fibersediment. Källa: Sveriges Geologiska Undersökning.

Fibersedimentet kan innehålla organiska föroreningar eller grundämnen i förhöjda halter. Vilka föroreningar som förekommer varierar mellan olika fibersedimentområden och beror på vilka processer som har använts vid massatillverkningen. På flera platser är föroreningshalterna så höga att de bedöms kunna påverka de sedimentlevande organismerna. Många organiska föroreningar (t.ex. dioxiner, PCB och DDT) är giftiga och svårnedbrytbara. De kan även  bioackumuleras och biomagnificeras, det vill säga att halterna ökar högre upp i näringskedjorna vilket gör att även låga halter hos sedimentlevande organismer kan orsaka problem högre upp i näringskedjan.  På andra platser är halterna lägre och behöver inte direkt påverka organismerna i sedimentet, men den höga halten organiskt material kan göra att halten löst syre i sedimenten och vattnet blir låg vilket ofta innebär en negativ påverkan på många organismer.