Åtgärdsmetoder fibersediment

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som ett utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till  från användare av Åtgärdsportalen t.o.m. 28 februari.

Som har beskrivits tidigare i texterna så har få in situ eller ex situ efterbehandlingar genomförts i full skala på fibersediment i världen. Sökningar inom området har visat att fram till 2019 har fem projekt genomförts i Sverige, och 14 projekt, internationellt (se mer under kapitlet Genomförda åtgärdsprojekt). Det finns dock stor sannolikhet att fler projekt genomförts internationellt som inte påträffats vid sökningar. Av de områden som har efterbehandlats i Sverige har tre varit in situ-åtgärder och tre ex situ-åtgärder, varav enbart ett ex situ-projekt (Svartsjöprojektet) genomförts fiberbankssediment (i Örserumsviken har även fiberbankssediment muddrats, men med avseende att återvinna fibern, ej att ta hand om föroreningar).

Kunskaperna om både in situ- och ex situ-åtgärder av förorenade fibersediment är därför begränsade och många frågeställningar kvarstår när det gäller hur tillämpbara olika åtgärdsmetoder är på fibersediment. I synnerhet för fiberbankar vars egenskaper skiljer sig mycket från naturliga minerogena sediment, men även för fiberrika sediment generellt då det ofta rör sig om stora områden som både ekonomiskt och logistiskt är svårhanterade. Följande beskrivningar av in situ- och ex-situ-åtgärder baseras delvis på den begränsade erfarenhet som erhållits vid åtgärder, och delvis på erfarenheter från de få labbförsök som genomförts till dags dato, 2019.  

Informationen på denna webbsida är inte avsedd att användas som handledning för åtgärder av fibersediment. Materialet bör ses som ett diskussionsunderlag över vilka möjligheter som finns för att använda olika åtgärdsmetoder för efterbehandling av förorenade fibersediment. Texten är baserad på begränsad kunskap och erfarenheter (genomförda och pågående fält- och laboratorieförsök), kvalificerade spekulationer och logiska slutsatser.

För generell info om undersökningar och val av åtgärdsmetod av förorenade sediment se Åtgärdportalen, Sediment. Där finns även detaljerade beskrivningar (and graphics) av åtgärdsmetoder för förorenade sediment med fokus på minerogena sediment, medan texterna på denna webbsida i huvudsak fokuserar på hur dessa åtgärdsmetoder kan fungera och vilka problem som kan tänkas uppstå i områden med fibersediment. Det behöver understrykas att oavsett sedimenttyp (minerogena- eller fibersediment) så finns det ingen enskild åtgärdsmetod (in situ eller ex situ) som är lämplig eller effektiv på alla platser, och inget val av åtgärdsmetod bör göras innan nödvändiga undersökningar har genomförts som kan besvara vilken metod som under rådande förutsättningar är bäst lämpad att uppnå de åtgärdsmål som satts för området. Mer info om det finns här och under respektive fördjupad metodbeskrivning.